Barns möjligheter till kulturutövande försämras av pandemin
Likt andra verksamheter har kulturskolans situation påverkats av coronapandemin. Exempelvis har orkestrar, framföranden, konserter och uppsökande verksamhet blivit lidande.
- Barns möjligheter till kulturutövande och kulturskolorna spelar en viktig del för kulturens ekosystem och olika konstområden. Vår verksamhet har mött stora påfrestningar under pandemin som på olika sätt påverkat våra framtida möjligheter, säger Torgny Sandgren som är generalsekreterare på Kulturskolerådet.
I syfte att nå bättre kunskap om sektorns behov har Kulturskolerådet under februari månad 2021 inventerat kulturskolornas situation och behov med hjälp av en enkät som besvarats av landets musik- och kulturskolechefer. Resultat visar att pandemin hotar att försämra kulturskolornas möjligheter att nå nya målgrupper, hela 65 procent menar att det föreligger en stor eller mycket stor risk för det. Pandemin får också ekonomiska konsekvenser för kulturskoleverksamheten. 64 procent uppger att det är stor eller mycket stor risk att intäkterna från elevavgifter minskar. Intäkter genom taxor och avgifter är idag cirka 250 miljoner och utgör en väsentlig del av kulturskolornas ekonomi.
Pandemin har också utvecklat kulturskoleverksamheten. 75 procent av de som svarat uppger exempelvis att de vunnit lärdomar i hög eller väldigt hög utsträckning kring distans och fjärrundervisning samt digitalisering.
- Pandemin har försvårat för barns möjligheter till kulturutövande men vi har också lärt oss saker som vi kan ta med oss. Kompetensen kring distansundervisning har exempelvis utvecklats kraftigt, menar Torgny Sandgren.
Förslag för återhämtning
I studien har kulturskolecheferna fått ge synpunkter på statliga insatser för återstart. Hela 80 procent ser det som viktigt eller mycket viktigt att ett nytt statligt verksamhetsbidrag inrättas samt att det befintliga projektstöd som Statens Kulturråd hanterar stärks. Flera har också påpekat behovet av lagstiftning (att det bör finnas en lag som säkrar kulturskoleverksamhet i alla kommuner), regionalt stöd samt behov av resurser till att fortbilda befintliga pedagoger och chefer.
Kulturskolerådets bedömning är att en utökning av befintligt statligt projektstöd och inrättandet av ett nytt statligt verksamhetsbidrag skulle stärka kulturskoleverksamheternas framtida möjligheter. Vi ser också ett behov av att regelverket för statens stöd till regional kultur justeras så att det bättre kan ge stöd till alla led inom konstuttrycken. Undersökningen visar på ett stort behov av att synliggöra och sprida goda exempel, exempelvis kring digitalisering och distansundervisning och vår bedömning är att ett uppdrag med resurser kunde riktas till Kulturskolerådet för en särskild satsning kring detta. Kulturskolerådet menar också att en lagstiftning som säkrar barns tillgång till kulturutövande skulle vara ett kraftfullt sätt att säkra en mer jämlik tillgång till kulturutövande för barn och unga i hela landet.
- Regeringen har nu tillsatt en utredning för kulturens återhämtning och utveckling efter pandemin där utredaren

Linda Zachrison senast den 30 juni 2021 ska lämna konkreta förslag till regeringen på insatser för att återhämta och utveckla kultursektorn efter pandemin.
Utredningen ska synliggöra nya initiativ för att tillgängliggöra kultur som har etablerats eller utvecklats under pandemin och som har potential att positivt bidra till kultursektorns återhämtning och vid behov föreslå åtgärder för att stärka dessa. Resultaten från denna studie sänder vi nu in till den pågående utredningen så att kulturskolornas situation, utmaningar och behov beaktas, säger Kulturskolerådets generalsekreterare, Torgny Sandgren.
Läs rapporten ”Återstart för kulturskolan efter coronapandemin – resultat från en enkätstudie om kulturskolornas behov” på Kulturskolerådets webbplats.
Kontakt: Torgny Sandgren, 070-6717946 eller generalsekreterare@kulturskoleradet.se