DEBATT: Skydda landets kulturskolor med ny lag
Fyra av tio kulturskolor i Sverige står inför nedskärningar. Situationen är alarmerande. Vi ser hur väl fungerande verksamheter bryts ned. Tusentals unga förlorar möjligheten att utöva musik, dans, film, drama och konst och ojämlikheten mellan kommuner ökar.
Skydda landets kulturskolor med en ny lag – Debattartikel i Dagens Samhälle 6 mars 2020
SR Kulturnytt:
Lagstifta för att skydda kulturskolorna
SVT Morgonstudio:
Tunga aktörer vill se ny lag
Det är tuffa tider för kommunerna. Finansminister Magdalena Andersson har konstaterat att det fram till 2026 finns ett finansieringsgap på 90 miljarder i välfärden för att kunna bibehålla dagens standard. Hon exemplifierar med att 560 nya äldreboende och 75 nya vårdcentraler behöver byggas. Kulturskolerådets enkät visar att fyra av tio av landets kulturskolor förväntas att drabbas av besparingar de närmaste åren. Kulturskolans kostnader handlar i huvudsak om löner till lärarna som undervisar. Varje krona som skärs ner drabbar barnen direkt. När kommunernas ekonomi krisar riskerar nu tusentals unga att förlora sin möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet.
Riksdagen antog 23 maj 2018 en proposition som bland annat ska främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Den ligger väl i linje med att barnkonventionen blir lag från 2020. I statsminister Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring och i 73-punktsprogrammet deklareras att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.
Idag är några kommuners verksamhet hotade av nedläggning och många berörda av nedskärningar. Detta är djupt beklagligt och den framtida utvecklingen ser dessvärre inte bättre ut. Vi behöver därför agera nu för att säkra verksamhet i hela landet. Kulturskolerådet vill tillsammans med några av landets viktigaste kulturaktörer se en Kulturskolelag, som likt Bibliotekslagen säkrar verksamhet i varje kommun. I kommunernas ekonomiska och ideologiska vägval kan verksamheter ställas mot varandra till nackdel för kulturutövande för barn och unga.
Bibliotekslagen kom till som en reaktion på den ekonomiska krisen på 90-talet och en oro för att nedskärningar i kommunerna skulle skapa allt för stora skillnader i landet och ökad kulturell ojämlikhet. Vi vill se en liknande ramlag för kommunernas kulturskoleverksamhet.
Enigheten om kulturskolans betydelse är stor. Från vänster till höger ser alla aktörer värdet av kulturskolan och barns möjligheter till kulturutövande. Barns kreativa kompetens är nödvändig på så många områden och kommunerna är väldigt stolta över sin kulturskola. Verksamheten betyder mycket och spänner från demokratibyggande inslag till unika personliga framgångar, Grammis- och Oscarsvinnare. I varje svenskt orkesterdike sitter professionella musiker med en bakgrund i kulturskolan. Kulturskolan utgör en grund för hela det ekosystem som svenskt kulturliv i hög grad är beroende av. Landets kulturskoleverksamhet har också internationell ryktbarhet och respekt. Det är en verksamhet värd att värna, precis som biblioteken. Sverige skiljer sig från våra nordiska grannländer genom avsaknad av skyddande lag och nationell reglering.
De senaste åren har det statliga engagemanget för kulturskolorna ökat och satsningar på fler lärare, kunskap om sektorn och statliga bidrag har bidragit positivt. Vi har nu också en nationell politik för kommunernas kulturskolor med en ambition om en mer likvärdig tillgång till kulturskoleverksamhet av hög kvalitet i hela landet. Kulturskolorna har också utvecklats positivt de senaste åren med ett ökat utbud och satsningar på att nå fler och bredare. Varje vecka deltar över 200 000 barn i kommunernas kulturskoleverksamhet.
För att säkerställa en framtida utveckling och att alla barn i hela Sverige har tillgång till kulturskola så behövs kraftfulla nationella åtgärder. En lagstiftning som säkrar verksamhet i alla kommuner är en nödvändig del i en framtida nationell kulturskolepolitik.
Jalle Lorensson, ordförande Kulturskolerådet
Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP)
Anna Rydborg, ordförande Riksförbundet Unga Musikanter (RUM)
Ann-Charlotte Carlén, rektor Musikhögskolan i Malmö
Christina Björklund, VD GöteborgsOperan
Cristoffer Rosédius, ordförande Kontaktnätet
Daniel Wallentin, ordförande Filmregionerna
Eric Sjöström, Styrelseordförande Stiftelsen El Sistema Sverige
Helena Wessman, rektor Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH)
Ian Plaude, rektor Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)
Jesper Larsson, VD Kulturhuset Stadsteatern
Joppe Pihlgren, Verksamhetschef Svensk Live
Karin Eklund, förbundsdirektör Sveriges Körförbund
Karin Inde, Riksförbundet Svensk Jazz
Lotta Wilund, verksamhetsledare UNGiKÖR
Magnus Aspegren, VD Riksteatern
Magnus Eriksson, Förbundsdirektör Sveriges Orkesterförbund
Maria Frej, VD Malmö Live Konserthus
Marie Wall Almquist, styrelseledamot Lärarförbundet
Max Låke, verksamhetsledare Unga Tankar Om musik
Mikael Brännvall, VD Svensk Scenkonst
Paula Crabtree, rektor Stockholms konstnärliga högskola
Petra Brylander, VD Uppsala Stadsteater
Petra Frank, prefekt Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
Stefan Forsberg, VD Kungliga Filharmonikerna
Stefan Hansen, VD Unga Klara
Sten Cranner, VD Göteborgs Symfoniker (GSO)
Susanne Rydén, preses i Kungl Musikaliska Akademien
Walter Brolund, tf VD Uppsala konsert och kongress (UKK)
Ulrika von Schantz, prefekt HSD, Stockholms universitet