Den kommunala kulturskolan utvecklas och breddar sin verksamhet

Kulturskolerådets statistik visar att kulturskolorna stärker sin roll som samhällets viktigaste insats för barns tillgång till kulturutövande. Idag finns det kommunalt finansierade musik- och kulturskolor i 283 av våra 290 kommuner. Under 2014 deltog runt 213 000 barn i ämneskurser. Räknar vi även in övrig skolverksamhet och projekt så når kulturskolorna årligen över 400 000 barn. Efterfrågan är stor och köerna är ofta långa i kommunerna. Musik är det mest populära ämnet.

– Det är fantastiskt att kommunerna i landet satsar på kulturskolan, breddar verksamheten och att vi når så många barn, säger Inger Carlonberg som är Kulturskolerådets ordförande.

Avgifter varierar
Terminsavgifterna varierar kraftigt mellan kommunerna. Medelavgiften är per termin 656 kronor. År 2012 var 6 kulturskolor avgiftsfria, 2014 har de blivit 10. Dessa är Boden, Härjedalen, Luleå, Ragunda, Skara, Skinnskatteberg, Strömsund, Sundsvall, Älvkarleby och Örnsköldsvik. Högst terminsavgift i landet har Täby med 1700 kronor följt av Danderyd 1690 kronor och Vaxholm på 1650 kronor.

– Vi vet att avgifterna kan påverka vilka som deltar. Det är därför glädjande att tio kommuner nu är avgiftsfria och att avgifterna per termin ligger på en stabil nivå, säger Kulturskolerådets generalsekreterare Torgny Sandgren.

Mediaområdet är på frammarsch
Siffrorna från 2014 visar att fler kommuner breddar verksamheten. Under de tre senaste åren har kommunernas utbud av dans ökat med 14 procent, teater/drama har ökat med 13 procent och bild med 4 procent. Mediaområdet är på frammarsch, här finns en ökning med 34 procent. Kulturskolan ger nu allt fler barn möjligheter att utvecklas inom olika konstområden. Musiken är dock den dominerande konstformen. Elever i musik står för 76 procent av ämneskurserna.

Från musikskola till kulturskola

Den stora långsiktiga trenden är att kommunerna går från renodlade musikskolor till kulturskolor. I kulturskolorna finns ofta ämnen som musik, dans, drama/teater och bild. 2014 står kulturskolorna för 65 procent och musikskolorna 35 procent av beståndet. En stor förändring har skett över tid. 2009 var 52 procent kulturskolor (48 procent musikskolor). 1999 utgjorde kulturskolorna 26 procent (musikskolorna 74 procent).

Nya verksamhetsformer
Musik- och kulturskolornas roll och verksamhet har förändrats över åren. I vissa kommuner blir kulturskolan ett slags barnkulturcentrum med flera uppgifter.  Många kulturskolor tar ett stort ansvar för satsningar som skapande skola eller annan samverkan med professionella kulturutövare. El Sistema är en ny verksamhetsform som skapat stort intresse. El Sistema är en kör- och orkesterskola med musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten finns idag ibland annat i Eskilstuna, Göteborg, Malmö, Stockholm, Södertälje och Umeå.

– Många kanske tror att den kommunala kulturskolan är stel och oförändlig. Skönt att statistiken nu visar på det motsatta. Vi ser att verksamheten breddas och möter barnens intressen. Visst finns det utmaningar, men jag är glad att få företräda en verksamhet med en så positiv utveckling, säger Kulturskolerådets ordförande Inger Carlonberg

Kulturskolerådet

Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskoleverksamhet. Rådets vision är att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande i verksamhet av hög kvalitet och tillgänglighet.

Läs mer:
Lägesrapport 2014 (statistik från kulturskolorna)
https://www.kulturskoleradet.se/verksamhet/statistik-om-kulturskolor

Kontakt:
Inger Carlonberg, Kulturskolerådets ordförande
Tfn. 073-500 24 42
E-post: Inger.Carlonberg@solna.se

Torgny Sandgren, Kulturskolerådets generalsekreterare
Tfn. 070-6717946
E-post: torgny.sandgren@smok.se

Pressbilder: https://www.kulturskoleradet.se/om-smok/pressbilder