En inkluderande kulturskola – ny rapport
“Att lära av varandra, med varandra, för varandra – En inkluderande Kulturskola för Alla?” En ny rapport har kartlagt hur kulturskolan arbetar med sina utvecklingsbehov med hjälp av det statliga utvecklingsbidraget samt vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet.
Under våren 2021 har Louise Stiernström, hållbarhetsutvecklare, inom ramen för fördjupningsstudier vid Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI), Huddinge, och Centrum för Lärande och Utveckling (CUL), Hudiksvalls kommun, genomfört en studie för att kartlägga hur kulturskolan arbetar med sina utvecklingsbehov med hjälp av det statliga utvecklingsbidraget samt vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Kulturrådet (Kulturskolecentrum) har bidragit till arbetet genom kvantitativt material från ansökningar och redovisningar och tillsammans med Kulturskolerådet varit ett bollplank under arbetet med studien. Totalt har fem Kulturskolor deltagit i fallstudien.
Hur kan rapporten användas?
– Ytterst handlar kartläggningen om att bidra till en inkluderande Kulturskola för Alla. Den kan ses som en form av Kulturskolespaning. Det vill säga att vända blicken utåt och ta del av vad några andra Kulturskolor i landet berättar om sitt utvecklingsarbete. Det är många kulturskolor runt om i landet som gör många bra saker, samtidigt är det många kulturskolor som är nyfikna och vill lära sig mer och bli bättre på att jobba systematiskt med olika lärande- och utvecklingsprocesser. Rapporten kan även ses som ett stöd som vill bidra till Kulturskolan och kulturens potential att framtida få en mer framträdande roll som normbärare och ”samhällsbyggare”, berättar Louise Stiernström.
Resultat och Slutsatser
I rapporten kan du läsa om deltagarnas reflektioner kring styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med olika utvecklingsprojekt och utvecklingsfaser (analysera, planera, genomföra och utvärdera). Du kan även finna tematiska delar i rapporten som rör utvecklingsområden såsom: ”Pedagoger är i viss mån bakbundna”, ”Kulturskolor kan behöva stöd i att definiera tillstånd, mål och indikatorer för utvecklingsarbetet”, ”Periodiseringen av utvecklingsbidraget försvårar planeringsarbetet”, ”Pedagoger kan behöva stöd att omsätta praktisk erfaren kunskap avseende utvecklingsarbete”, ”Möjligheter och utmaningar i skärningspunkten tradition och nytänkande”, ”Kulturskola för Alla”, ”Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla icke användare”, ”Att stärka den kulturella kompetensen”, ”Behov av ökad samverkan och delade forum för lärande”, ”Kulturskolans legitimitet”.
Varför är studien intressant?
– Studien är intressant både för att den konkretiserar hur arbete med en Kulturskola för Alla kan bedrivas, samt vilka aspekter som behöver tas i beaktande då projekt med dylika syften planeras. Att kulturskolor på detta sätt får möjlighet att lära av varandra är mycket välkommet, säger Cecilia Ferm Almqvist, handledare och Professor, SMI.
Att lära av varandra, med varandra, för varandra
– Det är min förhoppning att studien genom att både påvisa den komplexitet som Kulturskolan har att verka inom och dela goda exempel, utmaningar och utvecklingsverktyg kan bidrar till det viktiga arbete som Kulturskolorna runtom i landet gör för morgondagens framtid – våra barn och ungdomar, säger Louise Stiernström.
Om ni vill dela reflektioner kring innehållet, boka en presentation, föreläsning, workshop, eller gemensamt utforma en lokalt anpassad intervention finns kontaktuppgifter till författaren i rapporten.
