Publikationer

Läs om vad kulturskolan betytt för Tusse och några av de andra Melloartisterna, om kulturskolan Garnalia i Lindesberg och vårt försök att göra GDPR-djungeln lite mindre ogenomtränglig med mycket mera.

Läs om hur Vingåker gjort för att nå fler, om Sahara Hotnights trummisen som startat musikskola och om den populära kulturskoleaktiviteten cirkus! Kulturskolan magasin är Kulturskolerådets tidning. I den läser du om det viktigaste som berör kulturskolorna i landet, aktuella debattfrågor, intervjuer och reportage. Tidningen kommer ut med sex nummer per år.

"Regeringen har tillsatt en utredning för kulturens återhämtning och utveckling efter pandemin. Linda Zachrison har utsetts som särskild utredare och ska senast den 30 juni 2021 lämna konkreta förslag till regeringen på insatser för att återhämta och utveckla kultursektorn efter pandemin. Utredningen ska synliggöra nya initiativ för att tillgängliggöra kultur som har etablerats eller utvecklats under pandemin och som har potential att positivt bidra till kultursektorns återhämtning och vid behov föreslå åtgärder för att stärka dessa. Barns möjligheter till kulturutövande och kulturskolorna spelar en viktig del för kulturens ekosystem och olika konstområden. Vår verksamhet har också mött stora påfrestningar under pandemin vilket på olika sätt påverkat våra framtida möjligheter. Exempelvis har orkestrar, framföranden, konserter och uppsökande verksamhet blivit lidande. I syfte att nå bättre kunskap om sektorns behov har Kulturskolerådet under februari månad inventerat kulturskolornas situation och behov med hjälp av en enkät som besvarats av landets musikoch kulturskolechefer. Resultatet delas nu till den pågående utredningen så att kulturskolornas situation, utmaningar och behov beaktas."

Kulturpolitiken ska prioritera unga men Kulturskolerådets nya kartläggning visar något annat. Huvuddelen av de offentliga kulturpengarna går till vuxna. Kulturpolitikens prioriteringar bör också synas i hur resurserna faktiskt fördelas. Barn och unga har sedan länge varit en prioriterad målgrupp inom kulturpolitiken, såväl på lokal, regional och nationell nivå. Deras rätt till kultur har varit framträdande ända sedan den svenska kulturpolitiken etablerades i början av 70-talet. I ett av de fem nationella kulturpolitiska målen deklareras att ”särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur”. Men hur är det med utfallet? Är barn och unga särskilt uppmärksammade och prioriterade? Ett sätt att söka svar på frågan är att analysera hur stor andel av kulturpolitikens resurser som faktiskt läggs på barn och unga.