Opinionsbildning

Kommuner har ofta svårt att hitta resurser till lokala utvecklingsprojekt och till samverkan med andra kommuner. Bland annat bidrar ett högt söktryck och köer till att ordinarie verksamhet måste prioriteras. Vissa kommuner har också svårt att fullt ut finansiera en grundläggande verksamhet. Det statliga utvecklingsbidraget har därför haft en positiv betydelse för att ge fler barn möjlighet till kulturutövande. Fokus under 2024–2026 är att säkra att det statliga utvecklingsbidraget blir kvar och räknas upp med inflation och kostnadsökningar samt att bidraget kompletteras med någon form av verksamhetsbidrag. Vi kommer att kommunicera med regering och opposition i syfte att stärka den nationella politiken för kulturskoleverksamhet.

Kommunernas kulturskoleverksamhet har stor betydelse för ungas livsvillkor, men är också av avgörande vikt för utbildningskedjan till högre utbildningar och återväxten av professionella utövare. Flera studier har visat att kulturutövande bland annat kan utveckla en starkare känsla av identitet, stärkt självförtroende och förmåga att ifrågasätta och tolka världen på ett djupare plan. Det kan också främja empati och förståelse för andra och bidra till en mer inkluderande och tolerant samhällsmiljö.

Kommunernas kulturskoleverksamhet skyddas i dag inte av nationell reglering eller lagstiftning. Den kan därför prioriteras bort om exempelvis kommunens ekonomi är dålig, vilket kan skapa oacceptabla skillnader i barns möjligheter till kulturutövande. Kulturskolerådet vill därför verka för en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer, men låter organisation och drift skötas lokalt. Ett första steg bör vara en statlig utredning som undersöker vilket lagstöd eller vilka andra stödjande strukturer som behövs för att alla barn och unga ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande i verksamhet med hög kvalitet och tillgänglighet. Frågan om hur skolan ska arbeta med estetiska uttryck och samverka med kulturskolan behöver också utvecklas och preciseras i en sådan utredning.

Kulturskolerådet bedömer att ett stärkt regionalt arbete kan utveckla barns möjligheter till kulturutövande och stärka infrastrukturen för lokal kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådet kommer därför att opinionsbilda för att nuvarande reglering justeras så att även kulturskoleverksamhet inkluderas. Under 2024 lämnade Kulturskolerådet ett remissyttrande på den genomförda utredningen av kultursamverkansmodellen, med förslag som syftar till att kulturskolan och ungas kulturutövande får en central plats i den fortsatta regionala kulturpolitiken.

Flera aktörer har uppmärksammat brist på återväxt inom flera konstområden. Många unga behöver också kunna fördjupa sitt engagemang i en konstform. För detta krävs lokala, regionala, nationella och internationella insatser samt samverkan med olika institutioner. Ansvaret kan inte läggas på en enskild kommun. Det övergripande målet för de statliga insatserna till stöd för kulturskolan är att främja dess möjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt, liksom möjligheterna till såväl fördjupning som bredd i undervisningen med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar. Vi menar att det i dag saknas ett tillräckligt stöd för talangutveckling och att staten därför bör ta ansvar för talangutveckling inom olika konstområden.

Många kulturskolor vill utvecklas så att fler unga kan delta, bredda rekryteringen och erbjuda fler kulturella uttryck. Många yrkesverksamma pedagoger och lärare i landets kulturskolor behöver därför akademisk fortbildning, bland annat inom gruppedagogik. Kulturskolerådet avser att verka för en nationell politik där kompetensförsörjningen är prioriterad. Det sker bland annat genom dialog med företrädare för politiska partier och andra berörda aktörer.

Vi vill se ett särskilt lärarlyft för kulturskolan. Genom Kulturskoleklivet och andra insatser finns goda möjligheter till relevanta kurser och utbildningar, men kommunernas möjligheter att delta är begränsade av ekonomiska skäl. Kulturskolerådet vill verka för att ett lärarlyft etableras, likt det som finns för skolan, där de ekonomiska förutsättningarna stärks genom att staten tar en del av kostnaderna. Regelverket kring Kulturskoleklivet behöver också justeras så att insatsen bättre kan möta kulturskolornas kompetensbehov.

Det är betydelsefullt att det finns bra plattformar och strukturer där verksamheter själva, genom samverkan, bidrar till att utveckla sektorn och barns möjligheter till kulturutövande. Sådana insatser kan komplettera de statliga insatserna. Den nationella politiken för kulturskoleverksamhet har medfört ökade förväntningar på att Kulturskolerådet ska bidra med erfarenheter och kompetens. Kulturskolerådet finansierar sin verksamhet genom medlemsavgifter från kommunerna samt externa projektmedel. För att bättre kunna stödja utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyten och samverkan med centrala aktörer menar vi att ett statligt organisationsbidrag vore betydelsefullt och kommer att verka för att ett sådant etableras.