Nyheter

Det nationella ungdomsrådet för kulturskolan, KNUT, bjuder in till ett möte där du har möjlighet att ställa frågor kring deras organisation eller verksamhet. Träffen sker den 16 oktober, 16.00.

– Det här är ett perfekt tillfälle att få en bättre bild av vårt arbete och hur vi kan stötta varandra. Vi ser verkligen fram emot att träffa er och svara på alla er frågor, säger Claudia Ingrao som är KNUT:s ordförande.

Träffen är både för unga och vuxna.

[Anmäl ert intresse till träffen!](mailto:knut@knut-sve.se)

Kulturskoledagarna sker 15 till 16 april 2027 på Sergel Hub i Stockholm. Köp biljetter nu om du vill få fakturan på detta år.

– Kulturskoledagarna är den viktigaste mötesplats vi har för alla som vill bidra till att stärka förutsättningarna för ungas kulturutövande. Vi ska nu försöka att utveckla konferensen så den blir ännu bättre och mer relevant. Kom gärna med inspel till Kulturskolerådet om ni har förslag och idéer, säger Sie Elming som leder Kulturskolerådets arbetsgrupp för konferensen.

[Här kan du läsa mer och köpa biljetter](https://www.kulturskoleradet.se/kulturskoledagarna/)

När en ny regering tillträder kommer statsministern att läsa upp sin regeringsförklaring och ange inriktningen för den kommande mandatperioden. Min förhoppning är att vi då ska få höra ordet kulturskola.

Inför valet hade jag möjlighet att intervjua företrädare för riksdagspartierna om deras syn på den nationella kulturskolepolitiken och vilken utveckling de vill se. Det fanns skillnader mellan partierna, men också flera gemensamma ambitioner om ett starkare statligt ansvar och bättre förutsättningar för kulturskolan.

Nu kommer den svårare frågan: vad blir verklighet?

Om jag fick skriva Kulturskolerådets förhoppningar inför den kommande regeringsförklaringen skulle den innehålla följande:

**1. Ett större statligt ansvar**
En utredning bör tillsättas om hur staten kan ta ett större ansvar för att ge alla barn likvärdiga möjligheter till kulturutövande i hela landet och vilken statlig reglering eller lagstiftning som behövs för detta.

**2. Ett starkare och mer långsiktigt ekonomiskt stöd**
Det statliga stödet till kulturskolan måste stärkas. Dagens projektstöd behöver kompletteras med ett långsiktigt verksamhetsstöd baserat på nyckeltal.

**3. Fler vägar till kulturskolans yrken**
Kulturskoleklivet behöver utvecklas så att fler lärosäten och utbildningsaktörer kan utbilda pedagoger för kulturskolans behov och bidra till kompetensförsörjningen i hela landet.

**4. Ett nationellt ansvar för konstnärlig fördjupning**
Staten behöver utveckla och ta sitt ansvar för talangutveckling och konstnärlig fördjupning så att lokala, regionala och nationella insatser och utbildningskedjan hänger ihop – inom alla konstformer.

Det är inga små förhoppningar. Men det är heller inte små frågor. Kulturskolan finns i nästan hela landet och ger varje år hundratusentals barn och unga möjlighet att själva skapa, spela, dansa, filma, skriva och stå på scen. Samtidigt står många i kö och många får idag inte möjlighet att delta då detta i hög grad fortfarande avgörs av vilken kommun ett barn råkar växa upp i.

Det är dags att göra allvar av ambitionerna!

**Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande**

Under sommaren har regeringen fattat beslut som visar på kulturens och kulturskolans växande betydelse för barn och unga. Kulturskolecentrum har fått ett utökat uppdrag kring nationell spetskompetens, samtidigt som Brå ska undersöka kulturens roll i det brottsförebyggande arbetet. Uppdragen är olika, men pekar mot en gemensam insikt: barns tillgång till kultur spelar roll.

För Kulturskolerådet har det under mandatperioden varit en central uppgift att få upp kulturskolan på den nationella politiska dagordningen. Vi har arrangerat riksdagsseminarium, intervjuat partiernas kulturpolitiska talespersoner, deltagit i samhällsdebatten och genom rapporter synliggjort kulturskolans situation och utvecklingsbehov.

Vi ser nu ett tydligare nationellt intresse. Det är välkommet, men politisk uppmärksamhet behöver följas av politiska beslut.

Barns möjligheter att delta skiljer sig fortfarande kraftigt mellan kommunerna. Samtidigt förväntas kulturskolan nå fler, bidra till en meningsfull fritid och ge barn och unga möjlighet att utveckla sitt skapande.

Bredd och spets är inga motsatser. För att några ska kunna nå riktigt långt måste många få möjlighet att börja.

Därför behöver Sverige en kulturskolelag som ger verksamheten en stabil nationell grund och slår fast att barn och unga, oavsett var de bor, ska ha likvärdiga möjligheter att delta.

Men en lag löser inte allt. Kommunerna bär i dag nästan hela kostnaden, vilket gör kulturskolan särskilt sårbar i ekonomiskt utsatta kommuner. Ett tydligare nationellt ansvar behöver därför också innebära ett större och långsiktigt statligt ekonomiskt ansvar.

Oavsett vilken regering Sverige får efter valet behöver statens roll för kulturskolan förtydligas. Kommunerna bör fortsatt utveckla kulturskolan utifrån lokala förutsättningar, medan staten behöver ta ett större ansvar för de nationella spelreglerna, likvärdigheten och finansieringen.

Samtidigt behöver frågan ställas lokalt: Vilken kulturskola vill de politiker som söker väljarnas förtroende se i sin kommun efter valet?

Valet 2026 kan bli startpunkten för en långsiktig politik där stat och kommun tillsammans tar ansvar för att alla barn och unga får möjlighet att utvecklas genom kulturskolan – oavsett var i landet de växer upp.

**Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande**

Regeringen har beslutat om en ny myndighetsinstruktion för Statens kulturråd. I pressmeddelandet framgår bland annat att Nationellt kulturskolecentrum får ett utökat uppdrag att bidra till tillgången till utbildning med nationell spetskompetens inom kulturskolan.






Den nya instruktionen träder i kraft den 1 augusti. Själva förordningen har ännu inte publicerats i Svensk författningssamling, vilket innebär att de exakta formuleringarna ännu inte kan analyseras.






Kulturskolerådet återkommer med en genomgång av den nya instruktionen och vad förändringarna kan innebära för kulturskolans utveckling.



Läs mer: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/regeringen-beslutar-om-ny-myndighetsinstruktion-for-statens-kulturrad/

Kungliga Musikaliska Akademien kommer 2026 dela ut pedagogpriser riktat till de svenska musik- och kulturskolorna och med huvudsaklig inriktning på musik. Här kan du som kulturskolechef nominera en skicklig pedagog som förtjänar att uppmärksammas. Göran Lagervalls pedagogstipendium på 25.000 kronor utdelas årligen vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst. De behöver era nomineringar senast den 14 augusti.

Länk till nomineringsformulär

I höst erbjuder Kulturskolerådet kurser för chefer som är nya inom kulturskolan. Kursen genomförs som webbinarium (10.00-12.00):




11 september



9 oktober



13 november



Att vara chef i kulturskolan innebär ett brett uppdrag. Förutom ansvar för verksamhet, personal och ekonomi ska chefen ofta leda utveckling, samverka med politiker och förvaltning samt skapa goda förutsättningar för barn och ungas lärande och skapande.

Kursen vänder sig till dig som är ny i rollen och vill få en tryggare start i ditt ledarskap. Under dagen får deltagarna både praktiska kunskaper, möjlighet att diskutera aktuella frågor och chans att knyta kontakt med andra nya chefer från hela landet.

– Är man ny i rollen som kulturskolechef kan det vara värdefullt att få stöd, inspiration och konkreta råd från andra som känner till uppdraget. Kursen ger både praktiska verktyg och vägledning för det fortsatta arbetet, säger Andreas Westberg, som leder kursen tillsammans med Helene Vendel och Jens Ericson.

Anmäl dig senast den 21 augusti 2026 till: nychef@kulturskoleradet.se

Välkommen att växa i din roll tillsammans med andra!

Jag har nyligen kommit hem från Kulturskolerådets deltagande i European Music School Union (EMU):s årsmöte och konferens i Prag. Där samlades kollegor från hela Europa kring en gemensam fråga: barns och ungas rätt till konstnärligt skapande och lärande.

Det är alltid inspirerande att mötas över nationsgränserna. Samtalen påminde oss om hur mycket vi har gemensamt, men också om de skillnader som präglar våra respektive länder. Samtidigt är det imponerande att se den samlade kraft som Europas musik- och kulturskolor utgör. Tillsammans har vi omkring 6 000 musik- och kulturskolor, sysselsätter över 150 000 lärare och når närmare fyra miljoner barn och unga.

I mötet mellan likheter och olikheter uppstår något viktigt. När vi delar erfarenheter och tar del av andras perspektiv får vi syn på både våra egna styrkor och våra egna blinda fläckar. Vi upptäcker att många av de frågor vi brottas med är gemensamma: tillgänglighet, inkludering, kompetensförsörjning, resurser och hur vi fortsätter vara relevanta i en föränderlig omvärld.

Samtidigt blir det tydligt att våra förutsättningar ser olika ut. Uppdrag, organisation och resurser varierar mellan länder och verksamheter. Just därför är erfarenhetsutbytet så värdefullt – vi kan inspireras av varandra utan att behöva göra på exakt samma sätt.

Jag tror att en av kulturskolans stora styrkor är vår vilja att lära av varandra. Ingen kommun, region eller organisation sitter ensam på alla svar. Utveckling sker när vi möts, prövar idéer, delar erfarenheter och vågar inspireras av det som fungerar någon annanstans. Det gäller mellan kulturskolor i Sverige, mellan de nordiska länderna och i det europeiska samarbetet.

I en tid då förändringstakten är hög blir dessa möten kanske viktigare än någonsin. De hjälper oss att utveckla våra verksamheter, men också att hålla fast vid det som är kulturskolans kärna: att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig, utvecklas och växa genom kultur.

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande