I den övergångsbudget som presenterades den 12 november minskas anslaget till kulturskolans utvecklingsbidrag med 100 miljoner kronor från 2027. I budgetpropositionen beskrivs satsningen som tillfällig, trots att staten har lämnat utvecklingsbidrag till kulturskolan sedan 2016.

– Det är både beklagligt och oroande. Under många år har utvecklingsbidraget varit en viktig motor för kulturskolans utveckling. Det har gett kommunerna möjlighet att nå nya grupper av barn och unga, pröva nya arbetssätt och skapa verksamhet som annars kanske aldrig hade kommit till stånd, säger Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande.

Tiotusentals nya deltagare

Statens kulturråds uppföljningar visar att utvecklingsbidraget haft stor betydelse för kulturskolornas möjligheter att nå fler barn och unga.

Under 2023/2024 deltog omkring 99 000 barn och unga i verksamhet som finansierats genom utvecklingsbidraget. Av dessa var 56 000 nya deltagare. Året dessförinnan nåddes omkring 150 000 barn och unga, varav 100 000 nya deltagare.

Det innebär inte att alla dessa barn förlorar sina platser när bidraget uteblir. Men verksamheter, samarbeten och arbetssätt som gjort det möjligt att nå nya barn riskerar att försvagas eller upphöra.

Kulturrådet har också i sitt budgetunderlag för 2027–2029 varnat för att utvecklingen riskerar att stanna av eller gå tillbaka utan fortsatt statligt stöd.

– Bakom siffrorna finns barn som fått prova sitt första instrument, upptäckt dans eller teater, skapat film eller hittat en gemenskap. Det handlar inte bara om kommunernas verksamhetsutveckling, utan om barns möjligheter att upptäcka och utveckla sina intressen, säger Magnus Ekwall.

Tio år av ryckig finansiering

Sedan utvecklingsbidraget infördes 2016 har finansieringen förändrats flera gånger. Anslaget har höjts, sänkts, försvunnit ur den ordinarie budgeten och senare återställts. Trots tio års statligt stöd har finansieringen aldrig fått långsiktiga och förutsägbara former.

Att utveckla nya verksamheter och nå barn som tidigare inte deltagit kräver tid, kompetens och samverkan. När finansieringen förändras från år till år blir det svårt för kommunerna att planera och bygga vidare på framgångsrika arbetssätt.

Redan 2018 beslutade riksdagen om ett nationellt mål för statens insatser till stöd för kulturskolan. I regeringens nationella strategi pekades ett årligt ekonomiskt utvecklingsbidrag ut som en central del av den statliga politiken (prop. 2017/18:164).

– Åtta år senare beskriver staten fortfarande bidraget som en tillfällig satsning. Det är svårt att förena med ambitionen om en långsiktig nationell politik för kulturskolan. Nationella ambitioner måste också följas av stabila ekonomiska förutsättningar, säger Magnus Ekwall.

Efterlyser en gemensam politisk lösning

Kulturskolerådet konstaterar att det finns ett brett politiskt engagemang för barns och ungas tillgång till kulturskola. Att utvecklingsbidraget nu försvinner ur budgeten behöver därför inte innebära att den politiska viljan att stödja verksamheten har förändrats.

En övergångsbudget har särskilda begränsningar, och en ny regering kan återkomma med en ändringsbudget. Men osäkerheten får ändå konsekvenser för kommunernas möjligheter att planera verksamheten.

Kulturskolerådet uppmanar därför riksdagens partier att gemensamt säkerställa att utvecklingsbidraget återkommer under 2027 och att statens ekonomiska stöd till kulturskolans utveckling blir permanent och värdesäkrat.

– Vi vet att det finns ett stort engagemang för kulturskolan från vänster till höger. Nu behöver det också omsättas i gemensamma lösningar. Låt inte regeringsförhandlingar och politiska låsningar stå i vägen för det ansvar staten redan har tagit på sig. Barn och unga behöver en kulturskola som kan utvecklas långsiktigt, oavsett vem som regerar, säger Magnus Ekwall.