Nyheter

Att jobba avgifts-fritt eller med låga avgifter är sätt för att nå målgrupper som i vanliga fall kulturskolorna har svårt att nå. Enligt Kulturrådets senaste rapport är det 22 kulturskolor som 2020 hade avgiftsfri verksamhet, och det verkar bli allt fler.



På ett webbinarium den 8 mars delades erfarenheter kring frågan. Kulturskolecentrum (statens Kulturråd) presenterade resultat utifrån statistik och vi fick också ta del av erfarenheter från Stockholm som har genomfört en modell där avgiften kan reduceras utifrån inkomst. På webbinariet medverkar Fabian Sjö, Utredare Kulturskolecentrum och Kanita Dzananovic från kulturskolan i Stockholm.



Presentation från Katina Dzananovic, Kulturskolan Stockholm webbinarium Kulturskolerådet 8 mars
Rapport från Stockholm: Utvardering av Kulturs kolans justerade avgiftssystem

Tjänsteutlåtande Stockholm: Bilaga tjänsteutlåtande sthlm



Presentation Fabian Sjö, Kulturskolecentrum Avgiftsfri kulturskola, 220308

Det var vice ordförande Kenneth Handberg (S), Örebro kommun som tog upp frågan i utbildningsberedningens presidium. Och ordförande Mats Gerdau (M) föreslog att SKR i sitt yttrande (återstartsutredningen) skulle ange att regeringen ska ta ansvar för en lösning.




"Skolinspektionen har med stöd av skollagen vid två tillfällen, 2019 och 2021, lämnat förelägganden till kommuner om att upphöra att erbjuda kulturskola på skoltid. Flera andra kommuner har efter det ändrat sina tider för kulturskola, så att de helt och hållet ligger efter skoldagens slut. Enligt vissa kommuner har detta fått till konsekvens att många barn och unga, speciellt de som bor utanför tätorterna, har slutat sin kulturskoleundervisning i och med att det saknas kommunikationer till eller från platsen i anslutning till den nya undervisningstiden. Detta är en olycklig utveckling som regeringen behöver bidra till lösningen av.”




– I många kommuner, framför allt i glesbygd och där många elever åker skolskjuts, är det svårt att få ihop organisationen idag så att eleverna både får sin lagstadgade rätt till grundskoleundervisning och möjlighet att delta i kulturskolan. Min grunduppfattning är att den vanliga undervisningen i skolan är överordnad, vi har för lite undervisning i viktiga ämnen idag. Samtidigt måste det finnas möjligheter att lösa saker på ett pragmatiskt och praktiskt sätt, säger Mats Gerdau (M), ordförande i SKR:S utbildningsberedning.


Vad hoppas ni regeringen kan göra?

Staten sänder så olika signaler idag. Dels att kulturskola är väldigt viktigt och man funderar t o m på att införa en särskild kulturskolelag. Dels får kommuner böter för att man försöker lösa både vanlig skolundervisning och kulturskola på ett praktiskt sätt. Här kan regeringen hjälpa till och tydliggöra vad som gäller.





Hur angeläget anser ni det vara att lösa detta?

Det är ett tilltagande problem, fler och fler kommuner är villrådiga i hur man ska göra för att kunna erbjuda eleverna kulturskola, så visst är det angeläget att få en lösning, avslutar Mats Gerdau.




Kulturskolerådet har kontaktat regeringskansliet för en kommentar på SKR.s utspel. Regeringen håller fast vid att kulturskolans undervisning ska ske utanför skoltid.



- Skollagen slår fast att elever inte regelbundet kan ges ledigt från ordinarie undervisning för att delta i fritidsaktivitet, exempelvis kulturskola. Skolan och kulturskolan behöver därför planera och lägga schema så att elever kan delta i kulturskolans verksamhet utan att det krockar med skolans obligatoriska undervisning. Exempelvis kan kulturskolans undervisning ges i anslutning till skoldagen, före eller efter skolschemat eller på håltimmar och raster, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Kulturskoleutredningen (2016) kartlade hur verksamheten ser ut och visade på hinder för barn och ungdomar att delta. Utredningen lämnade förslag på hur man kan säkra tillgång till utbildade lärare samt en nationell strategi; på vilket sätt staten kan bidra till att stärka och utveckla kulturskolan.

Tidigare regering tog fram ett förslag på en nationell strategi för den kommunala kulturskolan. Strategin innehåller ett nationellt mål för statens insatser som syftar till att bland annat främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Propositionen beslutades i riksdagen den 23 maj 2018.

Kulturrådet fick också uppdraget att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum inom myndigheten. Uppdraget handlar om att samordna och stödja den kommunala kulturskolan. De fördelar bidrag, ansvarar för statistik, följer och sprider forskning samt identifierar kompetens- och utvecklingsbehov.

**Läs mer:**
Proposition: [En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna](https://www.regeringen.se/contentassets/6b270318a21c4f1fb9df98cd8660753b/en-kommunal-kulturskola-for-framtiden---en-strategi-for-de-statliga-insatserna-prop.-201718164.pdf)
Kulturskoleutredningen: [En inkluderande kulturskola på egen grund.](http://www.regeringen.se/contentassets/7037695d8c354057b9ece6fca046173f/en-inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-201669)