Nyheter

Studien undersöker bland annat ledarskapets komplexitet, kompetensbehov, stöd från kommunen och fackliga organisationer, samt synen på framtida resurser och rekrytering.

— Ledarskapet i kulturskolan står inför stora och komplexa utmaningar. Det handlar inte bara om att leda en verksamhet, utan om att skapa förutsättningar för att varje deltagare, oavsett bakgrund, ska kunna möta och utveckla sin kreativitet. Denna studie ger oss insikt i chefernas verklighet – och är ett viktigt steg för att vi ska kunna bygga stöd och strukturer där det behövs som mest, säger Magnus Ekwall, ordförande i Kulturskolerådet

 Enkäten är öppen nu – tack för att du bidrar med din erfarenhet!

 

Fritidskortet kan öppna dörrar till deltagande i kulturskolan. Men för att det verkligen ska göra skillnad krävs att kulturskolan har strukturer, resurser och platser nog att både tillgängliggöra och ta emot de barn och unga som vill vara med.

Kulturskolan har en unik roll i samhällsutvecklingen. Den är inte bara en plats för konstnärligt lärande, utan en miljö där barn får uttrycka sig, växa och känna tillhörighet. I en tid av ökande klyftor kan och ska kulturskolan vara ett av våra mest kraftfulla verktyg för att bygga gemenskap och inkludering.

För att kunna spela rollen fullt ut krävs ett tydligt uppdrag – på nationell, regional och lokal nivå. Att visa riktning och ge förutsättningar att skapa balans mellan konstnärlighet, tillgänglighet och kvalitet är avgörande.

Vi som leder kulturskolan måste stå upp för dess värde. Vi behöver nå fler barn – särskilt de som idag står utanför – och skapa verksamheter där alla känner sig välkomna, oavsett bakgrund. Genom att ge barn och unga tillgång till konsten, musiken och alla våra andra kulturuttryck bidrar vi till hela samhällsutvecklingen. Det kräver mod, samarbete och nya arbetssätt.

Våra lärare och pedagoger är kulturskolans hjärta. Deras kompetens, engagemang och förmåga att möta varje barn med respekt och nyfikenhet är ovärderligt. De behöver rätt förutsättningar – organisatoriskt, pedagogiskt och mänskligt – för att kunna fortsätta göra verklig skillnad.

Kulturskolan är ingen lyx. Den är en investering i framtiden – och en självklar del av vår gemensamma välfärd. Varje barn som får tillgång till kultur får också större chans att växa, delta och påverka vårt samhälle.

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Det innebär att kommunens styrning och tydliga uppdrag blir avgörande. Kulturskolerådets nya rapport ”Kulturskolans uppdrag” visar att det fortfarande saknas samsyn kring kulturskolans uppdrag mellan lärare, chefer och ansvariga politiker. Detta är olyckligt – för utan ett tydligt uppdrag hamnar chefer och ledare lätt i kläm. Verksamheten blir svår att leda, följa upp och utveckla när det råder oklarhet om ambitioner, målgrupp eller riktning.

Här har cheferna en central roll. Det behövs en dialog med ansvarig politisk nämnd för att diskutera om uppdraget är tillräckligt tydligt eller behöver revideras. Uppdraget bör svara på frågor som: Vad vill vi med kulturskolan? Vilka målgrupper ska prioriteras? Vilken utvecklingsriktning är viktig för framtiden? Vilka verktyg behöver vi för att skapa den bästa kulturskolan?

Men det är lika viktigt att dra en tydlig gräns: hur verksamheten ska nå dessa mål måste vara en fråga för professionen. Det är chefer och pedagoger som bäst vet hur undervisningen kan utvecklas i praktiken.

Samspelet mellan politik och profession behöver därför bygga på tydlighet i vad som ska uppnås, men också respekt för tjänstemannens ansvar för hur det sker. Ett sådant samspel är nödvändigt för att kulturskolan ska kunna fortsätta vara en stark kraft för ungas kulturutövande. Mina tankar kring detta utvecklar jag i en debattartikel på Dagens Samhälle.

Många kulturskolor arbetar nu med att ta fram lokala kulturskoleplaner där man involverar personal och barn och unga i framtagandet. Det tror jag är ett väldigt bra sätt att skapa delaktighet och inflytande för att tillsammans utveckla verksamheten och skapa den bästa kulturskolan för våra barn och unga!

Presentationen inleds och modereras av fil.dr. Sofia Cedervall, Stockholms universitet. Hur ser forskningslandskapet med fokus på kulturskola ut i Sverige och Norden?

Medverkande doktorander:

Ida Knutsson
Min avhandling undersöker hur instrumentallärare på de klassiska orkesterinstrumenten arbetar med kvalitetsaspekterna inkludering och progression i gruppundervisning på kulturskolan. Resultaten visar att lärarna eftersträvar båda aspekterna, samtidigt som de oftare diskuterar dem separat än som något ömsesidigt utvecklande. Musikhögskolan /Lunds universitet
Hannes Wikström
Min doktorandstudie undersöker projektbaserade former för undervisning och lärandeaktiviteter inom Kulturskolans praktik. Forskningsprojektet är av en explorativ, deltagarorienterad och praktiknära karaktär och söker, via en inzoomning på case av projektbaserat lärande, utveckla kunskap med bäring på brännande teman inom samtidens Kulturskola, såsom elevinflytande och ämnesöverskridande- kollegial samverkan. Musikhögskolan /Lunds universitet
Sven Midgren
Mitt doktorandprojekt undersöker kontaktytan och gränslandet mellan folkmusikpedagogik och kulturskolepraktik – vad händer för elever och lärare som rör sig mellan kulturskolans traditioner och folkmusikens? Musikhögskolan /Lunds universitet.
Leyli Afsahi
Mitt projekt handlar om flickor med utländsk bakgrund inom kulturskolans musikverksamhet. Fokus ligger på flickornas upplevelser av deltagande men även deras lärares perspektiv tas med i avhandlingen. Stockholms universitet.
Malin Larsson
Fokus för mitt doktorandprojekt är pedagogers återkoppling till barn inom teater och dansundervisning för barn 9 – 13 år inom kulturskolans kursverksamhet. Vad riktas återkopplingen mot och hur är den med och formar undervisningens innehåll? Vad utmärker undervisningen av de två konstarterna inom denna kontext – genom kikhålet återkoppling? Umeå universitet.

Ingen anmälan krävs och här är länk till mötet!

Sommaren går mot sitt slut, och vi växlar upp efter en välbehövlig paus. För egen del blev det en rivstart – intervju i Kulturnytt om fritidskortet och en påminnelse om att det snart är skarpt läge. Reformen är välkommen: fler barn och unga får möjlighet till meningsfulla fritidsaktiviteter. Men med glädjen kommer också en viss oro. Förväntningarna på kulturskolan ökar – köerna är redan långa, och ska vi på riktigt kunna möta den ökade efterfrågan krävs mer resurser, fler lokaler och fler lärare.

Idag presenterar Kulturskolerådet en ny rapport: Dags för en kulturskolelag? Skriften är  baserad på vårens enkäter till chefer, lärare och nämndsordförande. Resultatet visar på ett starkt stöd för en lag. Jag vill se en ramlag som pekar ut riktningen utan att kväva den lokala friheten – och som stärker principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet. Ett tydligt uppdrag ger chefer bättre förutsättningar att leda, och gör det enklare för medarbetarna att förstå och utföra sitt arbete. Mina tankar kring detta utvecklar jag i en debattartikel i Aftonbladet.

Och självklart ska vi också alltid lyssna på barn och unga. Barnkonventionen är lag – den är inte bara ord på papper utan ett löfte om att deras röster ska höras och tas på allvar när vi utformar verksamheten. Tillsammans skapar vi den bästa kulturskolan!

– Utan en lag riskerar barns rätt till kultur att avgöras av postnummer och plånbok. En kulturskolelag skulle skapa stabilitet, likvärdighet och långsiktighet i hela landet, säger Magnus Ekwall, ordförande för Kulturskolerådet.
Från lokalt hjärteprojekt till nationellt ansvar

Kulturskolan är Sveriges största offentliga satsning på barnkultur – men tillgången varierar kraftigt mellan kommunerna. I dag styrs verksamheten enbart av lokala prioriteringar. En ramlag som tydliggör kommunernas ansvar, utan att detaljstyra innehållet, skulle säkra barns rätt till kulturutövande – oavsett bakgrund eller bostadsort.

– En lag skulle ge bättre förutsättningar för jämlik tillgång, stärkt kompetensförsörjning och bättre samverkan med skolan och civilsamhället. Ett första steg är att regeringen tillsätter en statlig utredning. Våra nordiska grannländer har redan gått före – alla har en kulturskolelag, säger Magnus Ekwall.
Brett stöd – men svagt statligt ledarskap

Stödet för en kulturskolelag finns över partigränser. Undersökningen visar att 59 procent av ansvariga kommunpolitiker är för en lag. Ändå har staten ännu inte tagit några konkreta initiativ.

– Det är hög tid att riksdagens politiker lyssnar på sina kollegor i kommunerna. En kulturskolelag skulle säkra ungas rätt till kulturutövande i hela landet. Jag hoppas att frågan blir central i valrörelsen 2026 – det handlar om vår framtid och om barns rätt till bildning och uttryck, säger Magnus Ekwall.
Fakta i korthet:


Kulturskolan når över 200 000 barn och unga varje år

Kommunerna investerar över 3 miljarder kronor årligen

91 % av chefer, 92 % av lärare och 59 % av politiker stödjer en kulturskolelag

En lag skulle skapa stabilitet, jämlikhet och långsiktig kvalitet

Kulturskolerådet föreslår att regeringen omgående tillsätter en statlig utredning


Läs rapporten här!

Kulturskolerådet publicerar 27/8 en rapport som visar på ett starkt stöd för en kulturskolelag. Rapporten bygger på enkäter till chefer, lärare och nämndsordförande med ansvar för kulturskolefrågor. Rapporten visar att nio av tio chefer och lärare vill se en lag. 59 procent av nämndsordförande vill se en lag.

– En lag skulle ge bättre förutsättningar för jämlik tillgång, stärkt kompetensförsörjning och bättre samverkan med skolan och civilsamhället. Ett första steg är att regeringen tillsätter en statlig utredning. Våra nordiska grannländer har redan gått före – alla har en kulturskolelag, säger Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande.

Läs rapporten här:

Läs Magnus Ekwalls debattartikel i Aftonbladet

 

Istället för individuella mentorer leds programmet nu av två erfarna chefer – Kristina Enqvist och Andreas Westberg – som guidar en mindre grupp chefer genom erfarenhetsutbyte och samtal.
Första träffen sker den 12 september och möten sker digitalt med två träffar per termin.

Anmäl dig senast 1 augusti 2025 till: nychef@kulturskoleradet.se

Välkommen att växa i din roll tillsammans med andra!