Nyheter

Men just därför är det farligt att luta sig tillbaka. I diskussionen om kulturskolans framtid återkommer ofta frågan om förändring verkligen behövs. Verksamheten fungerar ju redan väl. Frågan är begriplig – men riskerar också att bli ett hinder. Det som fungerar i dag är inte nödvändigtvis lika relevant i morgon. Barns och ungas livsvärldar förändras snabbt, liksom deras sätt att uttrycka sig och ta del av kultur. Samtidigt ökar skillnaderna i livsvillkor, och möjligheten att delta i organiserade fritidsaktiviteter varierar beroende på var man bor och vilka resurser familjen har.

Här finns en avgörande fråga för hela kulturskole-Sverige: vilka når vi – och vilka når vi inte? Trots alla framgångar finns det många barn som aldrig sätter sin fot i kulturskolan. Inte för att de saknar intresse eller kreativitet, utan för att verksamheten ibland upplevs som svår att nå, smal i sitt utbud eller geografiskt och ekonomiskt otillgänglig. Det är inte ett individuellt misslyckande. Det är en demokratisk utmaning.

Det är också bakgrunden till varför frågan om en nationell kulturskolelag behöver tas på största allvar. I dag varierar avgifter, utbud och tillgänglighet kraftigt mellan olika delar av landet. Därmed blir barns möjlighet att ta del av kultur inte likvärdig.

En kulturskolelag skulle inte handla om detaljstyrning eller om att begränsa lokal kreativitet. Den skulle slå fast en princip: att alla barn och unga, oavsett bostadsort och bakgrund, ska ha rätt till kulturskola av god kvalitet. Det handlar om jämlikhet, men också om kulturpolitikens trovärdighet.

Samtidigt räcker det inte med strukturella reformer. Kulturskolan behöver också fortsätta ställa svåra frågor till sig själv: Vilka uttryck ges utrymme? Vilka känner igen sig? Finns det trösklar som kan sänkas? Hur fördelas resurserna? Det handlar inte om att överge traditioner eller sänka kvaliteten. Tvärtom. En relevant kulturskola måste både erbjuda fördjupning och spets och samtidigt öppna dörrar för nya grupper och nya uttryck. Bredd och kvalitet är inte motsatser – de förutsätter varandra.

Kulturen är i ständig rörelse. Nya generationer tillför nya perspektiv, former och berättelser. En kulturskola som vill vara levande kan därför inte stå stilla. Den måste vara lyhörd och beredd att utvecklas. Varje lektion och möte handlar om mer än teknik. Det handlar om identitet, uttryck och tillhörighet. Om att bli sedd och få en röst.

Debatten om kulturskolans framtid behöver därför handla mindre om att försvara det som varit och mer om hur verksamheten kan vara relevant för nästa generation – och tillgänglig för fler. Frågan är inte om kulturskolan är bra. Frågan är om vi är beredda att utveckla den och fatta de politiska beslut som krävs för att säkerställa likvärdiga möjligheter i hela landet.

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Nu kan du som kulturskolechef nominera en skicklig pedagog som förtjänar att uppmärksammas. Göran Lagervalls pedagogstipendium på 25.000 kronor utdelas årligen vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst. De behöver era nomineringar senast den 14 augusti.

Länk till nomineringsformulär

Detta strategiska utvecklingsstöd är ett riktat initiativ från Kulturskolerådet och Kulturskolecentrum (Kulturrådet) med stöd av SKR, framtaget för chefer inom kulturskolan som arbetar med att revidera sitt uppdrag eller utveckla en kommunal kulturskoleplan.

– Chefer verkar ofta i spänningsfältet mellan politik och verksamhet, där utvecklingsarbete är krävande. Därför är den här kursen viktig, säger Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande.

[Läs mer här.](https://www.kulturskoleradet.se/ledarskapsakademien/strategiskt-utvecklingsstod)

Kulturskolan är mer än kurser och scheman. Den är en plats där barn och unga får växa – konstnärligt, mänskligt och demokratiskt. Här får fantasin ett hem och nya möjligheter tar form.

Kulturskolan är en av samhällets viktigaste mötesplatser. Barn och unga med olika bakgrunder möts, skapar och bygger förståelse. I en tid där demokratin utmanas blir kulturskolans roll som bärare av demokratiska värden allt viktigare. Vi behöver stå upp för barns och ungas rätt till kultur och delaktighet – i hela landet.

En inkluderande kulturskola handlar inte om att erbjuda ”lite av allt till alla”, utan om att se varje barn. Tillgången till kultur är ojämnt fördelad och deltagandet behöver stärkas. Fler vägar in, lägre trösklar och ett innehåll som speglar både tradition och nya uttryck är avgörande. Kulturskolerådet menar att en utredning om en kulturskolelag kan vara ett nästa steg för ökad likvärdighet.

Kulturskolan ska rymma både bredd och fördjupning. Här får barn och unga växa när de får tid, stöd, inspiration och vuxna som tror på dem. Den stärker självkänsla, samarbete, uthållighet och mod – förmågor som bär långt utanför kulturlivet.

Samtidigt finns stora utmaningar: likvärdig tillgång, kompetensförsörjning, relevans i en föränderlig värld och behovet av långsiktigt hållbara resurser. Det finns ett brett politiskt stöd för kulturskolans roll för jämlikhet och demokrati. Det ger ett tydligt uppdrag – men det behöver följas av resurser och riktning på nationell, regional och kommunal nivå.

För arbetet är viktigt. För varje barn som får möjlighet att växa med konsten och kulturen, och för det samhälle de kommer att forma.

Jag vill också tacka för förtroendet att fortsätta som ordförande ytterligare ett år.

Tillsammans gör vi våra barn och ungas bästa kulturskola!

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

I ett möte med Kulturdepartementet lyfte vi utvecklingsarbetet med Kulturskolan.se – ett pilotprojekt med potential att stärka likvärdighet, tillgänglighet och synlighet för kulturskolorna i hela landet. Samtalen visade ett tydligt gemensamt intresse av att hitta hållbara strukturer för både förvaltning och vidareutveckling. Det är glädjande att frågan nu är så tydligt förankrad nationellt, och vi ser fram emot fortsatt dialog om hur den digitala kulturskolan kan bli ett långsiktigt och kompletterande verktyg för elever, vårdnadshavare och huvudmän.

Även vårt seminarium och panelsamtal i riksdagen blev en viktig markering av kulturskolans roll i samhället. De perspektiv som lyftes – barns rätt till kultur, kompetensförsörjning och hur vi stärker kulturskolans närvaro i hela landet – visade både bredd och djup i det arbete som bedrivs i regioner och kommuner. Samtalen tydliggjorde också att kulturskolan i dag står inför flera avgörande vägval: hur vi säkrar framtidens lärare och pedagoger, hur vi möter nya generationers uttryck och behov, och hur vi skapar likvärdighet utan att förlora den lokala förankringen.

Allt detta leder oss vidare mot Kulturskoledagarna, där möten och erfarenhetsutbyten återigen står i centrum. I en tid då kommuner, regioner och professioner möter nya utmaningar är det viktigare än någonsin att skapa arenor där kulturskolans representanter – från norr till söder – kan samlas, inspireras och stärkas i sin gemensamma uppgift. Det är i dessa möten som idéer växer, samarbeten tar form och framtidens kulturskoleutveckling får ny kraft och riktning.

Kulturskolan står stark tack vare människorna som bär den framåt. Med fortsatt dialog, samverkan och mod att tänka nytt kan vi skapa ännu bättre förutsättningar för att barn och unga ska få möjlighet att möta, utöva och utveckla kultur – oavsett var i landet de bor. När vi nu går vidare, med både politiska samtal och praktiskt utvecklingsarbete i ryggen, kan vi göra det med visshet:

Vi är många som vill, vi är många som kan – och tillsammans kan vi göra skillnad.

Vi ses i Stockholm på Kulturskoledagarna!

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Kulturskolerådet har tagit fram en rapport som synliggör ledarskapets betydelse samt analyserar hur ledarskapet i kulturskolan kan stärkas lokalt, regionalt och nationellt. Rapporten bygger på en nationell enkät till landets kulturskolechefer, besvarad av chefer i 195 kommuner. Resultaten visar bland annat att nio av tio beskriver sitt uppdrag som komplext, och att många upplever återkommande målkonflikter mellan politiska ambitioner och professionella bedömningar. Samtidigt pekar cheferna på tydliga behov av stöd inom strategiskt arbete, arbetsrätt och verksamhetsutveckling.
– Genom att synliggöra chefsrollens förutsättningar vill vi bidra till ett mer hållbart och professionellt ledarskap – och därmed till bättre möjligheter för barn och unga i hela landet att ta del av och utvecklas genom kultur, säger Magnus Ekwall som är kulturskolerådets ordförande.

Läs rapporten här!

 

Kulturskolan är Sveriges mest omfattande satsning på barns och ungas kulturutövande. I nära hundra år har kulturskolan gett generationer möjlighet att utveckla konstnärliga färdigheter. I dag är kulturskolan en central del av den lokala kulturella infrastrukturen och en förutsättning för att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. Samtidigt är kulturskolan kommunal med förutsättningar som varierar i landet. Särskilt mindre kommuner har svårt att upprätthålla ett brett och fördjupat utbud.

Kulturskolerådets rapport är baserad på en enkät till ordförandena i ansvariga regionala nämnder. Den visar att kulturskolan tagit en allt viktigare roll i regionerna. Men nio av tio anser att det är viktigt att regionerna själva ska kunna avgöra vilka verksamheter och aktörer som de kan samverka med.

–  Utvecklingen har förändrat kulturskolans roll och betydelse i regionerna. Regelverket har dock inte förändrats i samma takt, något som skapar obalans mellan ansvar, ambition och mandat. Vi föreslår att regelverket för statens stöd bör ses över. Då får regionerna bättre möjligheter att främja ungas möjligheter till kulturutövande, säger Magnus Ekwall, ordförande för Kulturskolerådet.

Rapporten visar också på vikten av långsiktig finansiering.

–   Om den nationella strategin för kulturskolan ska leda till större likvärdighet behöver kommuner, regioner och staten föra en gemensam dialog om hur kulturskolan ska finansieras på lång sikt, säger Erik Peurell, expert på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Läs rapporten här!

Debattartikel i Dagens Samhälle

För mer information:

Torgny Sandgren, Kulturskolerådets generalsekreterare, tfn. 070-6717946

 

Syftet med pilotprojektet har varit att pröva om en nationell struktur för distansundervisning kan fungera som ett praktiskt och kvalitativt hållbart komplement till den lokala kulturskolan. Projektet har haft karaktären av en pilot med fokus på genomförbarhet, pedagogisk kvalitet och mottagande.

– Upplägget fungerade bättre än vi först trodde, både tekniskt och organisatoriskt, menade en kulturskolechef som deltog i projektet.

Vi hoppas att erfarenheterna och de förslag som presenteras i rapporten kan bli ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet, så att fler unga kan få tillgång till kulturutövande oavsett var de bor.

I projektet har StudyAlong ansvarat för den tekniska plattformen. Projektet finansierades av Kulturdepartementet.

Här kan du läsa rapporten!