Nyheter

 

 

 

Under tre dagar kommer mer än 400 konserter att äga rum på olika platser över hela landet. Sverige har getts möjlighet att bidra med orkestrar/grupper som kan vara med Varje ensemble har möjlighet att spela tre gånger under festivalen. Varaktigheten på varje konsert är begränsad till 30 minuter per ensemble.

Skåne Youth Concert Band, Halmstads Kulturskola och Svenljunga kulturskola kommer att delta vid festivalen. Hamstad Symphonic bands Mikael Johansson o Johanna Lewis som är lärare kommer att åka med till Remix 22:

- Vi hittade information om denna festival och blev sugna på att delta då vi har deltagit tidigare vid festivaler som anordnas av EMU. Planen för resan är att vi dagen innan festivalen börjar åker buss till Luxemburg. Sedan hoppas vi på att vi får spela varje dag och få möjlighet att lyssna på andra orkestrar. Eftersom vi inte gjort någon turné på flera år pga Covid-19 så känns det som att musikanterna har en stor längtan att åka iväg på turné!

 

Ledare i Kulturskolan magasin nr 2 2022

Jag brinner för varje barns möjlighet att gå i kulturskolan, men ibland sätter höga avgifter stopp för barns medverkan i kulturskolan och det stör mig rejält. I Malmö hade vi ett fall där en familj lät barnen turas om och delta vartannat år i det då avgiftsbelagda El Sistema för att familjen överhuvudtaget skulle ha råd. Avgiften var 300 kronor per termin! El Sistema är en av Malmös viktiga satsningar för att knyta samman staden, och givetvis är det absurt att en satsning som subventioneras med miljoner stjälps över ända för det enskilda barnet för några futtiga hundralappars skull. Slutet på historien i det här fallet blev att Malmö stad skippade avgift för El Sistemaverksamhet och kompenserade intäktsbortfallet med extra pengar i budget. Ett bra beslut!

Givetvis måste slopade avgifter kompenseras med en ökning av budgeten. I de flesta kommuner finansieras runt 10 % av kulturskolornas kostnader av intäkter från avgifterna, vilket borde gå att kompensera.

Det finns flera argument mot att slopa avgifter. Ett är att slopade avgifter faktiskt inte med automatik leder till ökat deltagande för grupper som står utanför kulturskolan. Sant! En tydlig kommunikation och geografisk tillgänglighet kombinerat med en attraktiv verksamhet är helt avgörande men om även de faktorerna existerar kan deltagandet ändå falla på för höga avgifter. Sänkta eller slopade avgifter är då en förutsättning.

Ett annat argument är att ”gratis” inte är värt något. Att en avgift, om än så liten, skapar struktur och ger status åt kulturskolans verksamhet. Detta är faktiskt värt att undersöka i de kommuner som redan har avskaffat avgiften. Går det att se en försämring av verksamheten? Eller en förbättring? Låt oss söka svar på de frågorna!

Barnkonventionen har slagit fast i artikel 31 att alla barn har rätt till kultur, och vi vet att kulturskolan levererar kultur med fantastisk kvalitet till många barn - men inte till alla. Är det avgifterna som står i vägen, eller något annat? Låt oss ta reda på det!

Yrkesutbildningen dramapedagog ges på två folkhögskolor i landet, Blekinge folkhögskola i Bräkne Hoby och på Västerbergs folkhögskola. Dramapedagoger har breda kunskaper i teater, grupprocesser, estetiska lärprocesser och arbetar ofta inom kulturskolans, i skolan och på barn- och ungas fritid. Dramapedagogutbildningen är en 2-årig eftergymnasial yrkesutbildning och ger studenterna möjligheten att arbeta inom områden som utbildning, teater, ledarskap, personalutveckling och hälsoarbete med mera. Förslaget om nedläggning kommer att förhandlas på ett extrainsatt samverkansmöte inom två veckor.









"Budgeten har kommit till sin spets, det finns för få elever och för många lärare på skolan, säger Mia Karlsson, folkhögskolechef på Blekinge folkhögskola, om förslaget." till Sveriges Radio idag.



Eleverna menar att det är viktigt att utbildningen inte försvinner och lärarna har länge arbetat för att ansvaret för att utbilda dramapedagoger ska has av staten så att yrkets framtid inte ligger i händerna på enskilda huvudmän som kan lägga ner utbildningar på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar.


Den 14 mars ordnade nuvarande elever på utbildningen en manifestation vid skolan:
https://sverigesradio.se/artikel/protester-mot-att-dramapedagogutbildning-riskerar-laggas-ner





 
Om dramapedagogutbildningen på Västerbergs folkhögskola:

Distansutbildningen startar hösten 2022 och platsutbildningen startar hösten 2023.
I höst kommer utbildningen starta på distans på Västerberg, och hösten -23 kommer den gå på plats. De deltagare som går på plats sitt första år nu fortsätter att gå på plats sitt andra år 22-23.

Nästa kursstart: 17 augusti 2022
Sista ansökningsdag: 15 april 2022, senare i mån av plats

Läs mer:
https://www.regiongavleborg.se/folkhogskolor/vasterberg/Utbildningar/dramapedagogutbildningen/

De nio kommunerna uppmanar utbildningsdepartementet att förbättra skolans möjlighet till samverkan med kommunala kulturskolan. De vill belysa att den sammanlagda tid som en elev tar del av Kulturskolans musikundervisning under ett helt läsår oftast är mindre än totalt två skoldagar, samtidigt som skollagen medger att rektor kan bevilja ledighet för enskilda angelägenheter upp till tio dagar. Det går alltså att få ledigt för att utöva en fritidsaktivitet men inte för att delta i kulturskolans musikundervisning.

”Vi betvivlar att det är lagstiftarens mening att skollagen ska försämra förutsättningarna för barn och unga att delta i kulturskolans verksamhet. Samtidigt ser vi att det framgångsrika samarbetet mellan skola och kulturskola finns kvar på samma sätt som förut i våra nordiska grannländer.”

Kommunerna hänvisar till den danska skollagen där rektor får besluta om en elev ska få möjlighet att sjunga eller spela instrument på skoltid. Och de menar att den kommunala kulturskolan även i framtiden ska ha möjlighet att vara en integrerad del av det svenska skolväsendet. Detta är enligt kommunerna inte minst en viktig landsbygdsfråga då de anser att barn och ungdomar ska ha möjlighet att delta i kulturskolan oavsett var de bor. I de nationella mål som propositionen ”En kommunal kulturskola för framtiden” satt upp nämns tillgänglighet och jämlikhet som första föresats och därmed menar kommunerna att det måste finnas mer likvärdiga förutsättningar att delta i kulturskolans verksamheter än vad som nu är möjligt.

”Om kulturskolan inte längre kan samverka med skolan i den utsträckning som tidigare skett riskerar det att urholka och försämra verksamheten tvärtemot riksdagens vilja och beslut”.

Kommunerna menar att när undervisningen i sin helhet måste bedrivas utanför skoltid finns en stor risk för att det kommer bli svårare att rekrytera lärare med hög kompetens när arbetstiderna försämras. Om musikläraryrket på så sätt blir mindre attraktivt finns också en risk att färre väljer den utbildningen vilket leder till att det blir svårare för skolor att anställa utbildade musiklärare. Men framförallt ser de att barn och ungdomar som bor på landsbygden, och som är beroende av skolskjuts för att ta sig till och från skolan, får mycket svårare att delta i kulturskolan när den måste förläggas utanför skoltid. De får därmed klart sämre förutsättningar att delta i verksamheten än de som bor i en tätort. Konsekvensen blir att allt färre barn och unga över hela vårt land kommer få uppleva glädjen i att få pröva på och utvecklas genom kulturskapande aktiviteter.

För att möjligheten att delta i Kulturskolans verksamheter ska bli mer likvärdig bör det precis som tidigare finnas utrymme för rektor att ge ledigt för att delta i kulturskolans musikundervisning när man bedömer att det går att samordna med skolans uppdrag, anser kommunerna. Regeringen beskriver i sin proposition att ”det är upp till varje rektor att besluta om eleverna får lämna den obligatoriska undervisningen för att delta i kulturskolans undervisning”. Det borde vara ett rimligt förhållningsätt men är idag inte möjligt så som skolinspektionen tolkar skollagen.

”Det är givetvis angeläget att elevers rätt till utbildning enligt skollagen garanteras. Det är nödvändigt att påtala att ett förslag om att ge ökat statligt stöd till kommunala musikskolor inte är tillräckligt för att nå de intentioner och mål som anges i den antagna propositionen. Det krävs även att ändring görs i skollagen som faktiskt möjliggör såväl ett deltagande i kulturskolan och likväl ger förutsättningar att bedriva verksamhet med bibehållen kompetens.”

Sävsjö, Gislaveds, Habo, Vaggeryds, Värnamo, Vetlanda, Jönköpings, Gnosjö, Mullsjö

Sävsjö den 8 mars 2022

Fredrik Håkansson, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Sävsjö kommun
Maria Gullberg Lorentsson, Kommunalråd med ansvar för barn och utbildningsfrågor, Gislaveds kommun
Anders Almfors, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Habo kommun
Jenny Larsen, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Vaggeryds Kommun
Maria Johansson, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Värnamo Kommun
Mikael Hahn, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Vetlanda Kommun
Anna Carlsson, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Jönköpings Kommun
Jan-Olof Bengtsson, Ordförande Kultur- och utbildningsutskottet, Gnosjö Kommun
Joseph Tornell, Ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Mullsjö Kommun
Läs hela skrivelsen här:

I projektet Kulturskola i hela landet har de tre regionerna vänt och vridit på vad kulturskolesamverkan kan vara genom att testa olika arbetssätt och vägar framåt för att skapa långsiktigt fungerande samarbetsstrukturer. Vad är det då som den regionala samverkan i praktiken kan innebära? Det kan handla om insatser som riktar sig direkt till barn och unga men också om insatser som på olika sätt stärker kvaliteten i kulturskolans arbete. Under 2019–2021 har Kulturskolerådet med stöd av Allmänna Arvsfonden fått möjligheten att utveckla den regionala kulturskolesamverkan både till form och innehåll. Projektet Kulturskola i hela landet – bättre villkor för barns kulturutövande genom samarbete har skapat möjligheter att pröva och implementera nya samverkansformer, arbetssätt och metoder. Det övergripande syftet har varit att genom samverkan ge fler unga bättre uppväxtvillkor och bryta utanförskap genom kulturutövande. Projektet har bedrivits genom tre delprojekt i Norrbotten, Västmanland och Örebro län och gett resultat - både direkt för barn och unga men också i form av utvecklade arbetssätt och ett lärande för de som medverkat.

I denna skrift summerar vi några av de huvudsakliga slutsatserna och lärdomarna från projektet. Syftet är att sprida erfarenheter och idéer som kan bidra till givande och förstärkt regional kulturskolesamverkan på fler håll i landet.


Läs och ladda ner rapporten här:

Ofta ställs kvantitet mot kvalitet. Jag menar att båda begreppen är beroende av varandra, då en bredare bas ger en skarpare topp. Kulturskolan är kommunernas största satsning på barnkultur, och ska vi behålla den positionen måste vi bli bäst på att kombinera kvantitet med kvalitet.

Kulturskolans alla anställda har som uppdrag att möta tre kategorier av barn och unga: Den första kategorien är barn och unga som av olika skäl inte känner till kulturskolan och som vi når med uppsökande arbete. Kanske bor de i ett område där de flesta föräldrar kommer från ett land där det inte finns en inarbetad kulturskoletradition. Måhända handlar det om tonåringar som tror att kulturskolan bara är för småbarn, eller finns det andra gamla fördomar gentemot kulturskolan. Vår uppgift är att med kvalitet bryta ner motstånd, väcka entusiasm och visa på möjligheter.

Den andra kategorin är barnen i kö, och hur minskar vi köerna? Jo, mer resurser är givetvis välkommet, men det handlar också att utveckla den befintliga verksamheten. 58 % av all undervisning i kulturskolan är individuell undervisning, där en lärare möter en elev. Är det verkligen det effektivaste sättet att undervisa? Jag ser det som självklart att gruppundervisningen utvecklas mot en högre kvalitet i framtiden, och blir ett kraftfullt alternativ till individuell undervisning. Där det införs blir det populärt hos både lärare och elever, för det är roligt att jobba många tillsammans! Och på köpet minskar köerna!

Den tredje kategorin är givetvis eleverna vi redan har i kulturskolan. En utmaning vi har där är att få eleverna att stanna när de når tonåren. Givetvis kämpar varje lärare med den frågan, lyfter sin undervisning och gör allt för att få eleven att stanna, men kanske är detta inte en fråga för den enskilde läraren? I en kulturskola med kvalitet gör man frågan om hur tonåringar ska stanna kvar till en gemensam fråga för lärare, chefer – och tonåringarna själva!

Kvalitet behövs i alla delar av vårt arbete, och är kulturskolans adelsmärke!

Samtliga regioner som ingår i kultursamverkansmodellen har utarbetat regionala kulturplaner som med vägledning i de nationella målen för kulturpolitiken fastslår vilka målsättningar och områden som ska prioriteras regionalt. Denna rapport är resultatet från en genomgång av ett antal regionala kulturplaner. Studien genomfördes i januari 2022. Syfte var att belysa vilken roll och vilket utrymme kulturskolan getts i kulturplanerna samt för att se om situationen förändrats. Kulturskolerådet har 2015, 2018 och 2020 genomfört liknande studier.

Kultursamverkansmodellen handlar om att statens stöd till regionerna inte detaljstyrs. Konkret innebär det att varje region får statliga pengar till regional kulturverksamhet i respektive region, utifrån regionala prioriteringar och i enlighet med de nationella målen. De regionala ambitionerna presenteras i en kulturplan. Modellen började införas 2011 och har av regeringen beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. Den statliga styrningen av regional kulturverksamhet utgår från nationella kulturpolitiska mål: att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. De statliga medel som ingår i modellen uppgår till 1,367 miljarder kronor årligen och till detta lägger regionerna egna pengar som de helt själva kan bestämma över.

Samarbetet mellan kulturskolor i regionerna har under senare år utvecklats och kulturskolorna har också tagit mer plats i de regionala kulturplanerna. I denna rapport försöker vi beskriva hur målen är kopplade till barn och ungas möjligheter till kulturutövande, vilken roll kulturskolan tillskrivs samt om det skett någon förändring över tid.

LÄS RAPPORTEN HÄR: