Nyheter

Fokus ligger på nationell politik, kulturskolans utveckling och hur statsbidragen påverkat verksamheten det senaste decenniet. Representanter från Kulturskolerådet, Kulturrådet och SKR medverkar för att belysa de vägval verksamheten står inför.

Magnus Ekwall, ordförande för Kulturskolerådet, betonar vikten av det politiska intresset:

– Det är glädjande med ett sådant engagemang i riksdagen för ungas möjligheter till kulturutövande. Vi ser nu gärna tio nya år av fortsatt utveckling och en stärkt nationell politik för kulturskolan.

Som ordförande är det min uppgift att ta dessa tillfällen i anspråk för att föra in kulturskolan i det nationella samtalet och tydliggöra dess betydelse för barns och ungas utveckling. I det arbetet är Kulturskolerådets analyser och rapporter viktiga; de ger en samlad och faktabaserad bild av både styrkor och strukturella utmaningar kring likvärdighet och långsiktighet.

I ett seminarium diskuterade vi hur Malmö och Stockholm tagit fram strategiska planer för att utveckla sina kulturskolor. Det är viktiga initiativ, men det är samtidigt tydligt att regionalt och nationellt stöd krävs för att ge unga likvärdiga möjligheter i hela landet, då förutsättningarna varierar kraftigt mellan kommuner.

I ett annat samtal, tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer, lyftes kulturens betydelse för trygghet och tillit. Trygghet skapas inte enbart genom system, utan genom relationer, delaktighet och meningsfulla sammanhang där barn och unga blir sedda.

Samtalen i Eskilstuna pekade mot en tydlig slutsats: om kulturskolan ska kunna ta sitt fulla ansvar i samhällsutvecklingen krävs en nationell ram. I dag saknas en reglering som garanterar likvärdig tillgång oavsett bostadsort.

En kulturskolelag skulle säkra denna tillgång, ge långsiktiga ramar för kvalitet och skapa stabilitet bortom politiska svängningar.

Vi kan vara stolta över det vi byggt upp, men vi kan inte vara nöjda så länge barns möjligheter avgörs av postnumret. En kulturskolelag skulle ge denna investering den stabilitet den förtjänar.

KNUT registrerades som ideell förening i mars 2023. Det är ett viktigt steg, inte bara organisatoriskt utan också demokratiskt. När unga organiserar sig nationellt förändras förutsättningarna för dialog. Det handlar inte längre om enskilda inspel eller tillfälliga samråd, utan om en samlad röst som kan formulera gemensamma erfarenheter, prioriteringar och krav. För oss i Kulturskolerådet innebär det ett nytt och mer jämbördigt samtal – och det är i grunden något mycket positivt.

I januari genomfördes en så kallad KNUTPUNKT, en nationell träff där omkring 30 unga från olika delar av landet möttes. Fokus låg på erfarenhetsutbyte, organisering och att lägga grunden för föreningens fortsatta arbete. Det är värt att understryka att detta inte är symboliska möten. Här byggs faktisk kapacitet: ledarskap, demokratisk kompetens och en gemensam förståelse för hur inflytande kan utövas i praktiken.

Kulturskolerådet ser med stor tillförsikt på denna utveckling. Att KNUT också kommer att medverka på Kulturskoledagarna i vår och där möta chefer, pedagoger och beslutsfattare är ett viktigt steg. Det skapar möjlighet till dialog som inte filtreras genom vuxnas tolkningar av vad unga tycker, utan som utgår från ungas egna tankar och formuleringar.

Samtidigt behöver vi vara ärliga. Ungas inflytande blir inte verkligt bara för att en organisation finns. Det kräver att vi vuxna i systemet är beredda att släppa kontroll, dela makt och ibland också bli ifrågasatta. Om KNUT på sikt ska kunna växa till en stark, självständig nationell ungdomsorganisation som driver egna frågor, krävs mer än välvilliga ord. Det krävs stöd, utrymme och ett aktivt erkännande av ungas rätt att påverka.

Därför vill jag rikta en tydlig uppmaning till alla som arbetar med kulturskolefrågor – politiker, chefer, pedagoger och tjänstepersoner: engagera er i och stötta KNUT:s arbete. Se inte ungas organisering som ett projekt vid sidan av verksamheten, utan som en central del av kulturskolans demokratiska uppdrag och utveckling.

Kulturskolan är till för unga. Då måste också ungas egna erfarenheter, perspektiv och prioriteringar få verklig betydelse. KNUT är ett viktigt steg i den riktningen. Frågan är nu hur vi vuxna väljer att ta ansvar för nästa steg.

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Samtidigt befinner sig Sveriges kommuner i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. När kommunernas ekonomi pressas är det ofta verksamheter utan lagstadgat skydd som får stå tillbaka – däribland kulturskolan.

– Kulturskolan är en av de största offentliga satsningarna på barnkultur i Sverige, men den är också särskilt sårbar när ekonomin försämras. Oförändrade resurser betyder i praktiken minskade möjligheter för barn och unga, säger Magnus Ekwall, ordförande i Kulturskolerådet.

I dag satsar Sveriges kommuner tillsammans över tre miljarder kronor årligen på kulturskoleverksamhet. Det statliga utvecklingsbidraget uppgår till 100 miljoner kronor – ett belopp som inte har räknats upp trots ökade kostnader i kommunsektorn.

– Det statliga stödet har i praktiken urholkats. Samtidigt har uppdraget och förväntningarna på kulturskolan vuxit. Det är en obalans som blir allt svårare att hantera för kommunerna, säger Magnus Ekwall.

Enkäten visar också att ett bortfall av det statliga utvecklingsbidraget skulle få tydliga konsekvenser. En majoritet av kulturskolecheferna bedömer att utvecklingsarbetet för att nå fler barn skulle minska, att färre unga kan delta och att det lokala kursutbudet begränsas.

År 2026 är ett valår och det är samtidigt tio år sedan staten lanserade sin politik för kulturskolan och införde ett riktat statsbidrag på 100 miljoner kronor.

– Om barn och unga ska vara prioriterade i kulturpolitiken måste det också synas i praktiken, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Det behövs ett mer långsiktigt och stabilt statligt ansvar för att säkerställa likvärdiga möjligheter till kulturutövande i hela landet, säger Magnus Ekwall.

Här kan du läsa rapporten!

Kontakt:

Torgny Sandgren, Kulturskolerådets generalsekreterare, 070-6717946, generalsekreterare@kulturskoleradet.se

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande, 0709-173 802, , magnus.ekwall@malmo.se

 

Det blev riktigt bra samtal – konstruktiva, lösningsinriktade och med en gemensam vilja att värna kulturskolan. Det märks att engagemanget är stort över partigränserna. Alla är överens om en sak: Kulturskolan är en ovärderlig plats för barn och unga. Här får de chans att utveckla sin kreativitet, hitta nya uttryck och känna gemenskap. Politikerna ser behov av statlig politik för kulturskolan – men den ser lite olika ut beroende på vilket parti man frågar.

Så vad tycker partierna? Svårt att sammanfatta, men:

Vänstern lyfter jämlikhet och vill att kulturskolan ska vara avgiftsfri.

Mittenpartierna pratar om tillgänglighet och kvalitet.

Högern betonar kommunalt ansvar och effektivitet.


Oavsett skillnaderna finns en tydlig samsyn: Kulturskolan behöver statligt stöd och kan inte lämnas helt åt kommunerna. Det handlar om att säkra likvärdig tillgång i hela landet och möta framtidens behov.

Frågorna som diskuterades spände över allt från finansiering till hur kulturskolan kan nå fler. Känslan var mer dialog och framtidsvision än konflikt. Politikerna ser kulturskolan som en investering i kultur, demokrati och människor – och det är något vi alla kan glädjas åt.

Nu går vi in i en period med lite vila och återhämtning. 2025 har varit ett intensivt år med både roliga och tuffa utmaningar, så nu tar vi några veckors ledighet. Vi ses igen i januari 2026 och till dess vill jag önska er alla en riktigt God Jul och Ett gott nytt år!

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Vi närmar oss ett valår och Kulturskolerådets ordförande Magnus Ekwall har bjudit in partiernas talespersoner för kulturskolefrågor för samtal om framtiden.

– Jag är väldigt glad över det stora engagemang och den politiska vilja som kommer fram, från vänster till höger. Visst finns det olika ingångar och synsätt, men det är tydligt att våra riksdagsledamöter vill se en fortsatt statlig politik för kulturskolan och tydligt erkänner kulturskolans värde, säger Ekwall.

 

Kulturskolan är en unik del av vårt utbildningslandskap. Här får unga utveckla sina färdigheter och sin kreativitet genom kulturutövande. Men en oreglerad verksamhet har också sina brister. När kulturskolan är frivillig för kommunerna kan skillnaderna i barns möjligheter bli alltför stora, och kommunernas olika ekonomiska förutsättningar riskerar att påverka utbudet negativt. Då blir det svårt att leva upp till ambitionen om likvärdiga möjligheter för alla barn. I vissa kommuner blomstrar kulturskolan. I andra kämpar en ensam eldsjäl – och några saknar verksamhet helt. Det är inte hållbart.

Våra lärare och pedagoger är kulturskolans hjärta. De är inspiratörer, kulturförmedlare och förebilder. Men många kommuner vittnar om en tilltagande lärarbrist och svårigheter att rekrytera utbildade pedagoger. För att behålla och utveckla hög kvalitet behövs långsiktiga strukturer och en stabil kompetensförsörjning – något som kräver både nationellt ansvar och lokal förankring.

Nu ser vi ett skifte. Allt fler partier öppnar för en starkare statlig politik. Socialdemokraterna vill exempelvis utreda en kulturskolelag – ett steg vi i Kulturskolerådet välkomnar. En lag bör inte detaljstyra verksamheten, utan skapa en gemensam grund i hela landet. De mål som riksdagen redan har beslutat är en naturlig utgångspunkt. Det handlar inte om att begränsa det lokala engagemang som gör kulturskolan stark, utan om att säkerställa att alla barn har samma chans att upptäcka kulturens kraft.

Kulturskolan är en investering i framtiden – i kreativitet, demokrati och gemenskap. Nu är det dags att ta nästa steg.

Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande

Rapporten ger en överblick över hur kulturskoleverksamheten utvecklats, hur samarbeten vuxit fram och vilka drivkrafter som format fältet – ett viktigt dokument för alla som arbetar med eller är intresserade av kulturskoleområdet.

– Det är viktigt att vi ibland stannar upp och blickar tillbaka. Genom att förstå vår egen historia blir vi bättre rustade för framtidens utmaningar och uppgifter. Den här rapporten ger oss också en värdefull beskrivning av hur kulturskolepolitiken har vuxit fram och formats genom åren, säger Magnus Ekwall.

Här kan du läsa rapporten!