Hur går det till att bli en professionell musiker eller kompositör och hur går det sedan till att bli yrkesverksam?
Kan alla ta del av de vägar som finns idag och finns det vägar som öppnar upp för att bli yrkesverksam inom alla genrer? Finns det strukturer som möjliggör en karriär inom fältet för vissa men inte för andra? Vilken roll spelar genre, instrument och konstnärlig vision i detta? Kulturskolerådets generalsekreterare deltar i ett samtal på Folk och Kultur.
Medverkar gör Robin Lilja (kompositionslärare), Torgny Sandgren (Kulturskolerådet), Caroline Näsström (RUM), Peter Eriksson (musiker) och Helena Wessman (länsmusikchef på Gotland).
2024 och Kulturskolerådet fortsätter blicka framåt och ta sikte på att bidra till utvecklingen av varje barns bästa kulturskola.
2023 avslutades med att Kulturskolerådet släppte rapporten om kulturskolornas ekonomi och oron
kring hur framtiden för kulturskolan ska bli. Rapporten väckte ett stort medialt intresse och fick stort
genomslag i både radio, tv och tidningar. För trots att det statliga bidraget finns kvar ser det tufft ut
för många kulturskolor inför 2024. Nedskärningar och effektiviseringar kommer tyvärr drabba
många barn och ungas möjlighet att ta del av kulturskolan. Tråkigt och sorgligt men då blir det också
desto viktigare att belysa konsekvenserna av besparingarna och trycka på vikten av att prioritera att
barn och unga och deras rätt till kultur ska gälla även i den bistra ekonomiska tid vi befinner oss i.
Det statliga bidraget finns som sagt kvar att söka och det är vi glada för. Dock skulle det behövas
räknas upp i och med inflation och kostnadsökningar och vi från Kulturskolerådet skulle ju gärna se
att det blev permanent och också gärna lite större… Behovet finns, det är många barn som vill men
som ännu inte har fått chansen att upptäcka och prova allt det fantastiska en kulturskola kan vara.
Nu laddar vi för årets Kulturskoledagar i Västerås, 17 – 18 april. Då samlas vi för att prata, utbyta
erfarenheter, lyssna på föreläsningar och träffas med fokus på kulturskolan och dess framtid. En hel
del ledarskapsfrågor och aktuella teman ska vi försöka lyfta! Ser mycket fram emot dagarna och att
få träffa er alla!
2024 kommer också att innebära att vi i Kulturskolerådet fortsätter att driva ett opinionsarbete mot
politik och beslutsfattare för att stärka kulturskolans position, inte minst inför kommande val. Vi
behöver fortsätta informera, berätta om och driva kulturskolefrågorna för att stärka vår position i
samhället och belysa alla barns rätt till sin bästa kulturskola!
Det sociala sammanhanget och gemenskapen som kulturskolan erbjuder kan vara till stor hjälp för att minska känslor av isolering och ensamhet.
En av de främsta fördelarna med kulturskolan är att den ger unga personer en meningsfull och positiv sysselsättning. Genom att engagera sig i olika konstformer som musik, dans, teater eller bild ges barn och unga en möjlighet att uttrycka sig på ett sätt som kanske annars är svårt för dem. Detta kan vara särskilt viktigt för personer med psykisk ohälsa, eftersom det kan hjälpa dem att bearbeta och hantera sina känslor på ett konstruktivt sätt. Psykisk hälsa är också temat i detta nummer. Kulturskolerådet avslutar nu vårt treåriga projekt där kulturskolornas roll för ungas psykiska hälsa varit i fokus. Stort tack till alla involverade! Ert fina arbete har resulterat i metoder och arbetssätt som många kommer att få glädje av! Kulturskolan fungerar också som en plats där man kan känna sig accepterad och inkluderad, och där det sociala sammanhanget och gemenskapen som kulturskolan erbjuder kan vara till stor hjälp för att minska känslor av isolering och ensamhet. Genom att erbjuda en meningsfull och strukturerad fritidsaktivitet kan kulturskolan bidra till att skapa en stabil och trygg miljö för unga personer. Kulturskolan är och ska vara en plats där alla barn och unga har möjlighet att hitta sin plats och sin bästa kulturskola. Jag känner därför en lättnad över att det statliga kulturskolebidraget nu också blev kvar och planerat att finnas i 3 år framåt. En trygghet som också ger möjlighet för att arbeta vidare med att utveckla våra kulturskolor. Vi i Kulturskolerådet kommer att fortsätta arbeta för och driva opinion kring vår roll och att kulturskolan blir en del av den politiska agendan inför valet 2026… Det här är sista numret av Kulturskolan Magasin som papperstidning. Det är svårt att få resurser och ekonomi att hålla för en tryckt tidning och vi väljer därför att gå vidare med ett utvecklat digitalt nyhetsbrev.
Det förväntas bli nedskärningar på kulturskolan i nästan hälften av landets kommuner.
Kulturskolerådets nya rapport Kulturskolans förutsättningar – om framtida resurstilldelning visar att många unga kan förlora sina möjligheter till kulturutövande. Rapporten bygger på en enkät som gick ut till de 286 kommuner som har kulturskoleverksamhet och besvarades av chefer i 200 kommuner, vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. Svar finns från olika kommuntyper och vi bedömer att resultatet kan ses som representativt för landet som helhet.
I enkäten fick cheferna bedöma hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut kommande år samt vilka utmaningar detta innebär för ledarna och vilket stöd de behöver.
Samtliga respondenter har fått svara på om de tror att resurserna från kommunen till musik- eller kulturskolan kommer att öka eller minska de närmaste fyra åren alternativt vara oförändrade. 46 procent bedömer att de ekonomiska resurserna kommer att minska, 48 procent bedömer att resurserna blir oförändrade och 6 procent svarar att resurserna kommer att öka. Flera chefer har dock i enkäten kommenterat att oförändrade resurser i praktiken blir en nedskärning eftersom kostnader för löner, pensioner, lokaler och annat ökar. Utifrån en sådan tolkning betyder detta att kulturskolan får nedskärningar i 94 procent av landets kommuner. Det betyder att tusentals unga kommer att minsta möjligheten att delta.
– De offentliga resurserna till kulturskolan går till lärare som ska möta barns intresse och behov av kulturutövande och nu ser det ut som att det blir färre barn som kan delta, säger Magnus Ekwall som är Kulturskolerådets ordförande.
Nu måste barnen prioriteras
– I ett kärvt ekonomisk läge gäller det att ha koll på vad som ska prioriteras. Barn behöver bli den prioriterade grupp vi lovat att de ska vara. Tvingas vi till nedskärningar inom kulturen så är det beklagligt, men ska det ske så måste vi våga sätta barnen i första rummet, menar Magnus Ekwall.
Här kan du läsa rapporten!
Här kan du se Magnus Ekwall kommenterar nedskärningar i SVT
Reportage i SR
Kontakt:
Magnus Ekwall, ordförande
E-post: magnus.ekwall@malmo.se
Tfn.: 0709-173 802
Projektet Ungas inflytande och delaktighet är inne på sitt andra år av tre och mycket har hänt sedan start. KNUT (kulturskolans nytänkande ungas talan) har startats, demokratidagar har genomförts och både ungdomar och pedagoger har fått lära sig mer om ungas inflytande.
Ingen kan väl ha missat att i januari 2023 bildades den ideella organisationen KNUT (Kulturskolans nytänkande ungas talan) som ska verka för ungas inflytande och delaktighet i kulturskolan på nationell nivå. Sedan januari har de bland annat haft sitt första årsmöte, deltagit på Kulturskoledagarna, Folk och Kultur och fått fler medlemmar runt om i landet.
Inom projektet har det även genomförts så kallade demokratidagar, workshops och föreläsningar runt om i landet bland annat i Borlänge, Tidaholm, Stockholm, Sundsvall, Luleå och Malmö. Dessutom har Sjuhärad anslutit sig till projektet och är i färd med att planera en träff med elevråd runt om i regionen. I månadsskiftet september/oktober kommer även KNUT - punkten att genomföras - en konferens där elever, pedagoger och chefer tillsammans samtalar, inspireras och lär av varandra i syfte att tillsammans öka ungas inflytande i Kulturskolan.
I budgetpropositionen klargörs nu att de statliga pengarna till kulturskolan blir kvar på 100 miljoner 2024.
— Glädjande att den statliga politiken för kulturskolan blir kvar och att de resurser som funnits i år blir kvar även 2024, säger Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet.
Här finns kulturminister Parisa Liljestrands presentation av budgeten.
Kulturskolerådet kommer att göra allt vi kan för att skapa debatt och opinionsbilda för barnens rätt till kultur.
Kulturskolan är och ska vara en viktig verksamhet för barn och unga, där vi skapar plats för delaktighet, utveckling och uttryck med kultur, konst och musik i fokus. Tillgänglighet i kulturskolan handlar om att erbjuda möjligheter för alla, oavsett ekonomisk eller social bakgrund, funktionsnedsättning eller geografisk plats. Kulturskolan får inte bli enbart för dem som har råd eller bor i större städer. Genom att erbjuda olika typer av lösningar – kompensatoriska, praktiska/ekonomiska och när/var/hur-lösningar – kan fler unga ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet.
Tyvärr har kulturskolor runt om i landet drabbats av besparingar och nedskärningar i sina budgetar. Konsekvenserna av sådana nedskärningar kan bli allvarliga, då minskade resurser ger färre personal. Färre elever får då tillgång till kulturskolans verksamhet, kvaliteten på undervisningen minskar och kulturskolan riskerar att bli mindre inkluderande och breddad. Då minskar tillgängligheten. Politiker och beslutsfattare behöver förstå vikten av kulturskolans positiva effekter som helhet, men också konsekvenserna av ett kortsiktigt sparande på våra barn och unga, vår framtid!
Genom att prioritera och investera i kulturskolan kan vi istället säkerställa att den förblir tillgänglig, bred och spetsig, och att den fortsätter att erbjuda en plats för delaktighet, kreativitet och uttryck för alla. Fortsätt bygga och rusta våra unga för framtiden! Skär inte bort lagstadgade barnrättigheter genom att spara kortsiktigt på kulturskolorna och på det statliga utvecklingsbidraget. Våga investera i framtiden, i våra barn och unga. Kulturskolerådet kommer att göra allt vi kan för att skapa debatt och opinionsbilda för barnens rätt till kultur, så att unga blir den prioriterade grupp som våra politiker sagt att de är.
En ny nationell strategi för kulturskolan antogs under den tidigare regeringen. Den innebar statsbidrag, startskottet för Kulturskolecentrum och lanseringen av Kulturskoleklivet. Men sedan i höstas har vi en ny regering. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna regerar med stöd av Sverigedemokraterna. Vad vill det nya regeringsunderlaget med kulturskolan? Finns det planer på en annan inriktning än den som slagits fast? Vi frågade de fyra partiernas representanter i kulturutskottet vad just deras parti har för planer för Kulturskolan i framtiden.
Alexander Christiansson (SD)
Är kulturskolan viktig?
– Ja, kulturskolan spelar en betydande roll inom den kulturella infrastrukturen. Kulturskolor utgör grunden för att utveckla kulturlivet i framtiden. Kulturskolor fungerar även som en viktig plattform för att introducera och engagera barn och unga i olika konstformer och kulturella uttryck
Vad ser du för utmaningar för kulturskolan framöver?
– Det finns flera utmaningar för kulturskolan idag. Speciellt i mindre kommuner kan verksamheten vara begränsad på grund av mindre resurser. Det kan vara svårt att erbjuda ett brett utbud av kulturella aktiviteter och möjligheter till eleverna på grund av begränsad ekonomi och infrastruktur.
Hur ser du på den nationella politiken för kulturskolan - vilka delar ska vara kvar framöver?
– Det är en fråga som vi får återkomma till, vi är en i en tidig process med att förhandla höstbudgeten med våra samarbetspartier.
På vilket sätt kan staten bäst stötta kommunernas kulturskoleverksamhet?
– Framför allt behöver staten vara lyhörd och uppmärksamma de insatser som kulturskolorna i Sverige önskar. Även om kulturskolan är en kommunal angelägenhet, finns det allmänna åtgärder som önskas samordnas av kulturskolorna. Vi anser att dessa åtgärder bör tillgodoses genom dialog och samarbete med berörda parter.
