Den svenska musik- och kulturskolans bakgrund

Det allmänna målet med en kommunal musikskola var att ge möjlighet att utveckla ett instrument- eller sångkunnande hos alla ungdomar oberoende av ekonomisk, kulturell eller social bakgrund.

Den svenska kommunala musikskolan startade i blygsam omfattning i några kommuner under 1940-talet. En kraftig tillväxt skedde på 1960-talet då den kommunala musikskolan blev allmänt förekommande. Före den kommunala musikskolans framväxt hade endast vissa ungdomar möjlighet att få instrumental undervisning genom militärmusiken, genom bruksmusikkårerna, via läroverken eller genom kyrkan. Även privatundervisning förekom för dem som hade råd.

Det allmänna målet med en kommunal musikskola var att ge möjlighet att utveckla ett instrument- eller sångkunnande hos alla ungdomar oberoende av ekonomisk, kulturell eller social bakgrund. Den för Sverige mycket starka folkbildningstanken - att genom utbildningsinsatser för alla stärka människors möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och att påverka och förändra förhållanden i samhället - nådde även musikundervisningen! Ambitionen att skapa en positiv fritid för ungdomar var framträdande vid musikskolans födelse och kommunernas ekonomiska förutsättningar ansågs goda. Senare kom en dimension till, nämligen att den kommunala musikskolan skulle bli en betydande förutsättning för kommunernas musikliv.

Den svenska musik/kulturskolan är rent kommunal, styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala resurser. Med 290 kommuner i Sverige kan man lätt förstå att mål, syfte och inriktning varierar i olika delar av Sverige. Statliga medel och statligt regelverk saknas för den svenska kommunala musikskolan. Med musik/kulturskola i 278 av landets 290 kommuner (2009) får man ändå anse att den har en stark ställning. Sverige är ett framstående musikexportland och musikskolan anses vara en av flera förklaringar till detta fenomen.

I slutet på 1980-talet startade en breddning av musikskolan till att även omfattas av annan estetisk verksamhet. Utvecklingen från musikskola till kulturskola startade i slutet av 1980-talet och pågår fortfarande. Av landets 278 skolor har 153 utvecklats till kulturskolor som omfattar minst 3 konstformer (2009).

Den svenska modellen av musikskola/kulturskola är kort beskrivet en verksamhet för alla till ett överkomligt pris. På en befolkning på 9,3 miljoner invånare omfattar musik/kulturskolorna 363 000 elever. Med en så hög kvot elev per invånare ligger Sverige i topp i Europa, efter Lichtenstein. Elevavgifterna är i genomsnitt 1500 kr per år och innefattar både lektioner enskilt eller i grupp och ensemble/kör/orkester. Kommunerna satsar tillsammans 1 770 miljoner kr per år och 338 miljoner kr tar musik/kulturskolorna själva in genom ex. avgifter. Den totala budgeten är alltså 2 108 miljoner kr.

Dagens musik/kulturskola är inte en sammanhållen verksamhet utan har utvecklats i olika riktningar under åren då den styrs av lokala kommunala beslut. En sammanfattning av de svenska musikskolornas mål idag skulle kunna vara att de ska:
– Ge kunskaper i musik och utveckla elevens färdigheter så att eleven själv kan utveckla ett personligt lustfyllt utövande oavsett om målet är att bli professionell- eller amatör
– Bidra till lokal tillväxt och utveckling
– Stärka det lokala kulturlivet
– Bidra till obligatoriska skolans utveckling genom att stärka estetiska lärprocesser

De flesta musikskolor erbjuder undervisning på de flesta förekommande instrument, solosång och körsång. Dessutom har den nya tekniken medfört nya ämnen inom musikskolorna såsom gruppundervisning i keyboard i "pianostudios" och komposition via musikdatorprogram. Undervisning förekommer också inom ljud- och ljussättning, inspelningsteknik och dirigering. I kulturskolorna är undervisning i dans, drama/teater, bild och media vanligt förekommande men andra ämnen förekommer också såsom terapi, skrivargrupp, nycirkus och trähantverk.

Den vanligaste undervisningsformen är att eleven erbjuds en lektion enskilt eller i grupp varje vecka. Därtill kommer ensemblespel något tillfälle varje vecka utanför skoltid. Instrumentallärarna åker vanligtvis runt på de obligatoriska skolorna och erbjuder undervisning där eleverna normalt finns på dagtid. Detta gör att i ett så glesbefolkat land som Sverige får ändå alla ungdomar möjlighet att komma i kontakt med den kommunala musik/kulturskolan.

Kulturskolerådet [Swedish Council of Schools for Music and the Arts], bildades 1997. Behovet uppstod framförallt p.g.a att ingen regional- eller nationell nivå fanns. Behov av kontakter, uppföljning och utvecklingsarbete var stort på nationell nivå. SKL lade ner sin stödverksamhet 1987. Ca. 90 % av kommunerna är nu medlemmar Kulturskolerådet och vi arbetar bl.a. med opinionsbildning, mediakontakter och faktainsamlande. Vi anordnar också kurser, konferenser och utbildningar. Se även text under "historik" här intill.