Land ska med lag byggas

1996 kom Bibliotekslagen som säkerställde att alla kommuner har biblioteksverksamhet. Anledningen till lagen var den ekonomiska kris Sverige genomled i början av nittiotalet och då flera kommuner i besparingssyfte ville stänga ner biblioteksverksamheten. Detta väckte starka känslor, men genom ett klokt age- rande från flera partier säkrades biblioteksverksamheterna genom en lag.

Tiden är inne för att göra likadant med kulturskolan – för att säkra det svenska kulturskolebygget! Likheterna med bibliotekens situation är slående. Vi är i lågkonjunkturens begynnelse men redan flaggar 14 kommuner för att lägga ner sina kulturskolor samtidigt 40 procent av kulturskolorna hotas av besparingar. I förlängningen innebär detta att barn och unga behandlas olika av samhället. En del får tillgång till kulturskola – andra får vara utan.

För att säkra denna självklarhet behöver vi en ”ramlag” som anger övergripande principer och riktlinjer, men låter organisation och drift skötas lokalt. En lag som säkrar att Kulturskolorna fortsatt kan verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att stärka barn och ungas kulturutövande, konstnärliga uttryck och färdigheter. Offentligt finansierade kulturskolor bör främja konstformernas utveckling och intresset för konstnärlig bildning, utbildning samt goda uppväxtvillkor. Kulturskolorna ska finnas tillgängliga för alla. Likt biblioteken vill jag se lokala och regionala kulturskoleplaner som följs upp och visar på vilka ambitioner som finns.

Överhuvudtaget behövs en mer kraftfull nationell politik, och låt mig sluta med några punkter. Vi behöver;
• ett ökat generellt statligt stöd till kommunerna
• ett verksamhetsbidrag till kommuner, behovsprövat och öronmärkt till kulturskolan som kompletterar det befintliga projektbidraget
• tydligare prioriteringar på barn och unga i den nationella kulturpolitiken och stödet till regioner.

Men allra viktigast är en kulturskolelag, likt Bibliotekslagen, som säkrar att det finns kulturskoleverksamhet i alla kommuner!