Drama på kongressen
Ledare kulturskolan magasin nr 6 2021
Sedan hösten 2019, har Kulturskolerådet ökat intensiteten i arbetet med att göra kulturskolan till en lagstiftad verksamhet. Fördelarna med att driva just lagfrågan har varit att den har tvingat fram ett enkelt Ja eller ett Nej från de politiska partierna. Ett ställningstagande har varit nödvändigt, vilket gjort att kulturskolan i stort har hamnat högre upp på agendan. Nästan alla partier – även de som säger nej till lag – har i debatten markerat hur positiva de är till kulturskolan. Värdefulla signaler som kan komma att betyda mycket i framtiden!
På den politiska skalan är det Vänsterpartiet och Miljöpartiet som varit mest positiva till lag, men det räcker ju inte. Därför var det oerhört spännande hur Socialdemokraterna skulle ställa sig när frågan kom upp under förra veckans kongress. Flera motioner hade inkommit som krävde en kulturskolelag, men partistyrelsen var emot. Det var glädjande att se hur kulturskolefrågan fick en sådan central plats i debatten på kongressen! Utfallet blev dock att partistyrelsens förslag fick flest röster. En klar besvikelse, men kongressen röstade åtminstone fram en skarpare skrivning kring jämlik kulturskola, vilket i framtiden förpliktigar och ger argument för en utbyggd kulturskola.
I grunden handlar det om partiet inte vill stöta sig med de enskilda kommunerna eller SKR. Ett av de tunga argumenten mot lag är den s k finansieringsprincipen, som säger att om staten fastslår att kommunerna måste garantera till exempel kulturskola, så ska staten bekosta detta vilken ger en kostnad på ca 2,8 miljarder i stadsbudgeten. Denna princip gick man förbi när det gällde biblioteken under nittiotalet, men det ses inte som alternativ i dag. Är detta verkligen sant? Låt nästa steg bli, att vi går till botten i den frågan och att kulturminister Amanda Lindh går vidare med återstartsutredningens förslag om att utreda hur alla unga i Sverige kan få en mer jämlik tillgång till kulturskola!
