Ny rapport: Kulturskolan och de regionala kulturplanerna

Samtliga regioner som ingår i kultursamverkansmodellen har utarbetat regionala kulturplaner som med vägledning i de nationella målen för kulturpolitiken fastslår vilka målsättningar och områden som ska prioriteras regionalt. Denna rapport är resultatet från en genomgång av ett antal regionala kulturplaner. Studien genomfördes i januari 2022. Syfte var att belysa vilken roll och vilket utrymme kulturskolan getts i kulturplanerna samt för att se om situationen förändrats. Kulturskolerådet har 2015, 2018 och 2020 genomfört liknande studier.

Kultursamverkansmodellen handlar om att statens stöd till regionerna inte detaljstyrs. Konkret innebär det att varje region får statliga pengar till regional kulturverksamhet i respektive region, utifrån regionala prioriteringar och i enlighet med de nationella målen. De regionala ambitionerna presenteras i en kulturplan. Modellen började införas 2011 och har av regeringen beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. Den statliga styrningen av regional kulturverksamhet utgår från nationella kulturpolitiska mål: att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. De statliga medel som ingår i modellen uppgår till 1,367 miljarder kronor årligen och till detta lägger regionerna egna pengar som de helt själva kan bestämma över.

Samarbetet mellan kulturskolor i regionerna har under senare år utvecklats och kulturskolorna har också tagit mer plats i de regionala kulturplanerna. I denna rapport försöker vi beskriva hur målen är kopplade till barn och ungas möjligheter till kulturutövande, vilken roll kulturskolan tillskrivs samt om det skett någon förändring över tid.

LÄS RAPPORTEN HÄR: